Brasilien mot generalstrejk?

Publicerad av Marcus Kollbrunner

Tema: Arbetarkamp, Klassklyftor

”Ut med Temer!” – pensionsreformen möter starkt motstånd. (foto: )
”Ut med Temer!” – pensionsreformen möter starkt motstånd.

Hundratusentals demonstrerade i Brasilien den 15 mars mot regeringen Temers pensions- och arbetsrättsreform. I drygt 20 delstater strejkade anställda inom skolan.

I landets största stad, São Paulo, strejkade tunnelbanearbetare under 24 timmar, medan bussförarna strejkade fram till lunchtid. Andra kategorier genomförde också endagsstrejker: metallarbetare, bankanställda, postanställda, etc. Under morgonen och dagen anordnades en mängd vägblockader och aktioner. Kvinnor från LSR (CWI i Brasilien) och andra vänsterorganisationer ockuperade INSS (nationella socialförsäkringsinstitutet) i São Paulo under morgonen, för att protestera mot att pensionsreformen slår hårdast mot kvinnorna.
Dagen slutade med stora demonstrationer över hela landet. Tiotusentals demonstrerade i São Paulo, Rio de Janeiro, Belo Horizonte, Curitiba och flera tusen i många andra städer.
Pensionsreformen instiftar bland annat en minimiålder på 65 år för att pensioneras och höjer den minsta intjänade tiden från 15 till 25 år. För att få ut full pension måste man ha jobbat 49 år, en omöjlig uppgift då en stor del av befolkningen har ”svarta” jobb en stor del av sitt liv, för att inte tala om tid som arbetslösa, etc. Dessutom har kvinnor kunnat pensionera sig med 5 år mindre intjänad tid, då kvinnor fortfarande har en stor dubbel arbetsbörda.

Argumentet bakom ”reformen” är att systemet är bankrutt, men det är en lögn. Systemet går med vinst, men en stor del av skatterna som ska gå till socialförsäkringssystemet används till att betala statsskulden istället. Dessutom har företagen en skuld på hundratals miljarder realer till systemet.
Arbetsrättsreformen går ut på att avreglera outsourcing och instifta möjligheten att avtala bort lagstadgade rättigheter, som semester, övertid, etc. Underhusets talman vill snabba på beslutet och skicka det direkt till senaten, utan att ta upp hela förslaget i underhuset, efter utskottbehandlingen.

Den 15 mars var ett nytt viktigt steg, efter de stora demonstrationerna den 8 mars, men det är ännu inte nog för att stoppa regeringens planer. Regeringen möts av stora problem, då de stora utredningarna om korruption har gått in i en ny fas och riksåklagaren vill öppna upp åtal mot 6 ministrar, 10 delstatsguvernörer och flera senatorer.

Det är möjligt att tvinga regeringen att backa från attackerna, men för det krävs en verklig generalstrejk som är väl förberedd. En generalstrejk skulle få stöd. Även högermedia var tvungna att spegla hur strandade resenärer på väg till jobbet gav transportarbetarna sitt stöd. ”Alla borde strejka”, var en av kommentarerna. ■