Wall streets och militärens Trump

Publicerad av Offensivs redaktion

Tema: Världsekonomin, Klassklyftor

 (foto: )

Enorm satsning på militären, stora skattesänkningar för de rika, fortsatt hård linje i handelsfrågor – Donald Trumps högerpopulistiska politik fortsätter att dominera de ekonomiska nyheterna.

Världens aktiebörser har slagit rekord efter rekord sedan Trump tillträdde. Det bygger på hans löften om skattesänkningar och avregleringar som gynnar storföretagen, plus ökningen av statens utgifter för att bygga oljeledningar, muren mot Mexiko och ge ännu mer till krigsmakten.
Den nya budget han ska försöka få igenom innehåller 9 procents ökning av militärutgifterna, 52,3 miljarder dollars ökning till över 600 miljarder dollar (5 600 miljarder kronor).
Muren mot Mexiko föreslås få 1,4 miljarder (13 miljarder kronor) i en första omgång. De största nedskärningarna drabbar miljöskyddsmyndigheten (minus 30 procent), biståndet (minus 30 procent), plus exempelvis över 10 procents nedskärningar på både utbildnings- och sjukvårdsdepartementen.

Den stora uppgången på Wall Street, siffror om fler nya jobb och den amerikanska centralbankens räntehöjning förra veckan används nu av Trumpanhängare – gamla och nytillkomna – som intäkt för att hans politik innebär en vändning uppåt i ekonomin.
Men för både världsekonomin och USA är effekterna kortsiktiga. Trumps paroll om ”America first” är fortsatt en indirekt handelskrigsförklaring mot andra stater. I valkampanjen talade han för möjligheten av 45 procents tullar mot Kina och 35 mot Mexiko. De senare skulle även gälla exempelvis export av bilar från tyska BMW:s fabriker i Mexiko.
Den tyska regeringen har dock redan hotat med att stämma USA till världshandelsorganisationen WTO om BMW-tullarna införs.

Vilka blir effekterna i USA? ”Effekten av Trumps ekonomiska agenda blir att fördjupa de motsättningar som låg bakom stödet för hans kandidatur.
De största vinnarna är på Wall Street, i den fossila energisektorn och försvaret”, konstaterar USA-kolumnisten Edward Luce i Financial Times, under rubriken ”En dag att fira för Amerikas en procent”.
De 1 procent rikaste i USA får en skattesänkning på motsvarande över två miljoner kronor per år. På andra sidan finns 8,5 miljoner lågavlönade som får höjda skatter, särskilt för ensamstående föräldrar.
De stora infrastruktursatsningar som utlovats kommer att bli en guldgruva för de inblandade företagen, som själva planerar projekten, får 82 procent av utgifterna täckta av skattesänkningar och kan ta ut väg- och broavgifter.
Den samlade effekten av trumponomics dopning blir en tidsbegränsad uppgång för finansspekulanterna och ökade underskott och skulder i USA:s ekonomi. Både inom landet och globalt skärps motsättningarna, även om de fulla effekterna återstår att se.

Trump är en symbol för kapitalismens återvändsgränd, både ekonomiskt och politiskt. Den kraftiga rörelsen mot honom, med kvinnor i spetsen hittills, behöver ett politiskt, socialistiskt, alternativ.■