”Åt den som har skall varda givet”

Publicerad av Per Olsson

Tema: I marginalen, Klassklyftor

 (foto: )

Företagens vinster ökar på lönernas bekostnad, är rubriken på ett meddelande från Statistiska centralbyrån (SCB) den 19 april. “Under perioden 1950-1980 ökade lönerna i Sverige på bekostnad av företagens vinster. Men under perioden 1980-2014 vände utvecklingen till ägarnas fördel. Förloppet har sett liknande ut i resten av världen”, skriver SCB.
Löneandelen av förädlingsvärdet, som kan sägas vara värdet på det som produceras eller kakan om man så vill, låg på 76 procent år 1978. År 2014 hade den sjunkit till 70 procent. Vinsternas andel av förädlingsvärdet har haft motsatt utveckling och varit uppåtgående 1978-2014.
Med tanke på att “näringslivets” förädlingsvärde ökade till 2 200 miljarder kronor år 2014 så är det enorma belopp som har omfördelats.
Facktopparnas rädsla för kamp är en orsak till varför vinsterna har ökat på lönernas bekostnad. Inte ens den rådande högkonjunkturen fick fackledningarna att ta fajten.
Istället blev det treårsavtal med löneökningar som stannar på futtiga 2 procent per år och ingen garanti för att de lågavlönade verkligen får del av den låglönepott som har förhandlats fram.
Det är löneökningarna som vi kan leva med, sa arbetsgivarna. Vilket måste vara ett årets understatement. Börsbolagens ägare och chefer kan leva väldigt gott och flott på fackens flathet.

Mindre än en månad efter att industriavtalet satt “märket” redovisar börsbolagen vinstökningar och flaggar för ökad utdelning. Lastbilstillverkaren Volvo gjorde exempelvis en vinst under första kvartalet i år på 6,5 miljarder kronor, mot 5,29 miljarder samma period i fjol.
”Trenden med ökad utdelning för storbolagen väntas fortsätta även under 2017. I år förväntas Large Cap-bolagen (de större börsbolagen) dela ut hela 234 miljarder kronor, vilket är ca 4 miljarder mer än vad som delades ut under 2016”, skrev en börsanalytiker på Nordnetbloggen i mitten av mars.
234 miljarder kronor. För den summan skulle man kunnan finansiera landets skola under ett år och det skulle ändå bli pengar över till att avskaffa barnfattigdomen.
234 miljarder skulle ge landets alla drygt 4,9 miljoner anställda ett påslag på 47 000 kronor. Så visst finns det pengar och löneutrymme så det blir över. ■