Jobstown: Ministern kallade demonstranterna ”drägg”

Publicerad av Lina Rigney Thörnblom

Tema: Arbetarkamp, Repression

En blockad beskrivs som frihetsberövande, demonstrationsfriheten hotas! (foto: William Murphy / Flickr CC)
En blockad beskrivs som frihetsberövande, demonstrationsfriheten hotas!

Sju personer står åtalade för olaga frihetsberövande av den dåvarande irländske vice premiärministern Joan Burton då hon fick sitta i sin bil i två timmar på grund av en sittprotest. Aktivisterna riskerar livstids fängelse.

Rättegångarna mot sitt- blockaden och protesten i irländska Jobstown har inletts.
Bland de åtalade finns flera medlemmar ur Rättvisepartiet Socialisternas systerparti Socialist Party, till exempel Paul Murphy som också sitter i det irländska parlamentet för vänsternätverket Solidarity.

Joan Burton, som representerar det socialdemokratiska Labour, besökte i november 2014 en skola i området Jobstown i Tallaght. Tallaght, och framför allt Jobstown, är ett område som har drabbats hårt av den nedskärningspolitik som drevs igenom av den dåvarande Labourregeringen. Arbetslösheten är hög och inkomsterna generellt låga. Det har lett till en enorm ilska och frustration hos de boende och som därför har varit en del av proteströrelsen mot vattenavgifterna som Labour har försökt införa.

Det är en politisk rättegång och resultatet kan bli avgörande för framtida protester och de demokratiska rättigheterna. Om de åtalade skulle dömas för, i praktiken, kidnappning så kan det innebära ett prejudikat som hindrar demonstrationståg från att påverka trafiken, eller gå i vägen för butiker som några exempel.
Burton uppger att hon var livrädd för det som framställs som en arg mobb, trots att hon mellan sig och protesten hade drygt 50 poliser.
Burton påstår att det var en opolitisk samling och åklagarsidan framställer i rätten en arbetarfientlig bild där man pratar om en skock människor som använder svordomar och livligt kroppsspråk. Burton har vittnat att det inte hördes några politiska slagord, bara personliga häcklingar.
Men flera videosekvenser filmade inifrån Burtons bil motvisar det hon säger. Hon ses läsande en dagstidning, hon skrattar, hon diskuterar hur hon ska vinkla kommentaren om protesten i sociala medier, man hör tydligt politiska slagord mot vattenavgiften utifrån bilen och vid ett tillfälle kallar Burton demonstranterna för ”fucking dregs” (jävla drägg). Videoklippen underminerar Jo-an Burtons försök att framställa sig som ett utsatt offer.

Demonstranternas försvarare ställde under sin utfrågning Burton mot väggen om de nedskärningar hon har genomfört och de konsekvenser det har fått för Jobstown, vilket visar orsaken till ilskan hos befolkningen.
Rättegången är till stor del en rättegång om Labours nedskärningspolitik. Hur regeringen till exempel har avskaffat bidraget till ensamstående föräldrar (mammor), vilket gör att barn går hungriga. Antalet föräldrar och barn som har blivit hemlösa och tvingas sova i bilar har ökat drastiskt. Det kan ställas i kontrast till Burtons två timmar i en bil och bevisar att det inte var ett personligt hån att skrika ”Shame on you” (skäms på dig) under protesten.
Medias rapportering från rättegången har helt varit från Burtons perspektiv. Trots att åklagarsidan endast utfrågade henne under en timme och försvaret under tre timmar så skrevs bara några rader om försvarets utfrågning. Inget har skrivits om hur de demokratiska rättigheterna är hotade.

På rättegångens första dag hölls en protest utanför domstolen och en ny demonstration är planerad till den 6 maj. Rättegången i Jobs-
town är avgörande för kamprörelser i hela Europa. Liksom regeringar inspirerar varandra till åtstramningar så kan en dom mot demonstrationsrätten inspirera till inskränkningar i fler länder.
Man kan följa utvecklingen i Jobstown på facebooksidan Jobs-town Not Guilty. De åtalade uppmanar också till att twittra stöd under #JobstownNotGuilty. ■