CWI Nigeria: Förbered för generalstrejk

Publicerad av DSM:s tillförordnade ordförande Dagga Tolar

Plats: Abuja Tema: Arbetarkamp

DSM, CWI i Nigeria manar facken till generalstrejk. (foto: )
DSM, CWI i Nigeria manar facken till generalstrejk.

Arbetarnas vrede och revolt på 1 maj är en varning till den kapitalistiska makteliten i allmänhet och Buhari/APC-regeringen i synnerhet. De arbetande massorna accepterar inte längre deras ursäkter för den ökande fattigdomen, arbetslösheten och utarmningen.

Arbetarna revolterade i Abuja och på andra ställen runt om i landet, trots de fackliga företrädarnas försök att göra 1 maj till ett festivaljippo.
Revolten kom inte som någon överraskning. Under de senaste två åren har arbetarna upplevt en allvarlig försämring av sina inkomster och sin levnadsstandard. Många har mist sina jobb och de som fortfarande har jobben kvar får ofta inte sina löner utbetalda i tid. I över 20 delstater har varken anställda eller pensionerade arbetare fått ut löner och pensioner i tid. Många gånger handlar det om flera månders släp.
Democratic Socialist Movement (DSM, Demokratiska socialistiska rörelsen) manar därför de båda fackliga centralorganisationerna Nigeria Labour Congress (NLC) och United Labour Congress (ULC) att tillsammans omedelbart börja förbereda för gemensamma djärva aktioner, vilka som ett första steg borde inkludera utlysandet av en 24-timmars generalstrejk. En sådan aktion skulle också kunna användas för att kickstarta en landsomfattande strid för en omedelbar och ovillkorad höjning av den federala minimilönen utan inskränkningar.
Om fackledningen inte är beredd att kämpa är det gräsrotsaktivisternas ansvar att ändra på det genom att byta ut dem mot de som delar arbetarnas liv, känner av deras plågor och som är beredda att kämpa. Det är nog nu av det eviga väntandet på att den byråkratiska arbetarrörelseledningen ska agera.

När de fackliga ledarna någon gång ibland känner sig tvingade att agera, är det halvhjärtat och det slutar med att man blir en broms på kampen.
För att kickstarta kampen för en ny minimilön och säkra att den inte avblåses halvvägs under kampens gång av de byråkratiska arbetarrörelseledarna, är det av avgörande vikt att gräsrotsaktivisterna tar till vara initiativet genom att bygga upp oberoende plattformar underifrån på arbetsplatserna och i lokalområdena – strejk/aktionskommittéer som kan samordna kampen och säkerställa att den inte blir förrådd.