Bankvinster och skulder i bostadsbristens spår

Publicerad av Per Olsson

Tema: Sveriges ekonomi, Klassklyftor

Bankernas vinstjakt gör att hotet om en sprickande bostadsbubbla har blivit allt större. (foto: )
Bankernas vinstjakt gör att hotet om en sprickande bostadsbubbla har blivit allt större.

Den alarmerande bristen på bostäder fortsätter att pressa bostadspriserna uppåt samtidigt som hushållens skulder ökar.
Men nu duggar varningarna tätt om att denna utveckling inte kan fortsätta. I förra veckan menade exempelvis Riksbanken att den kokande bostadsmarknaden och den ökande skuldsättningen utgör ett allvarligt hot mot landets ekonomi och banksystem.

”Hushållens höga och stigande skuldsättning utgör ett allvarligt hot mot den finansiella och den makroekonomiska stabiliteten”, skrev Riksbanken i sin senaste rapport Finansiell stabilitet 2017:1, som släpptes den 22 maj.
Några dagar senare varnade EU-kommissionen för en möjlig kraschlandning: ”Stigande huspriser från en redan övervärderad nivå i kombination med att hushållen blir allt mer skuldsatta utgör en risk för en turbulent korrigering”.

I längden är det inte möjligt att skulder och bostadspriser ökar mycket snabbare än inkomsterna och BNP. Men ännu en tid framöver kommer kombinationen av bostadsbrist (särskilt på hyresrätter) och samtidigt rekordlåga räntor och skattesubventioner att hålla liv i den nuvarande utvecklingen.
Det bolånetak som infördes för ett par år sedan visade sig vara verkningslöst.
Inte heller det påföljande amorteringskravet på nya bolån som trädde i kraft i juni i fjol har haft den effekt som politikerna hoppades på. Efter att amorteringskravet infördes har skuldkvoten hos nya bolånetagare förvisso dämpats en aning och andelen nya bolånetagare som amorterar har ökat med några procentenheter. Hushållens samlade låneskuld ökar inte heller lika snabbt som tidigare, enligt färsk statistik.
Även bostadspriserna ökar inte lika snabbt som tidigare, men bilden är blandad. Prisökningen på bostadsrätter har mattats av. Villapriserna däremot har börjat öka snabbt igen.
Den lilla dämpning som har skett startar dock från en historiskt hög nivå och det är för tidigt att säga om den håller i sig.

”Bara under de senaste tio åren har villapriserna fördubblats och bostadsrättspriserna trefaldigats. Under 2015 mattades ökningstakten i bostadspriserna visserligen av, troligtvis på grund av det väntade amorterinsgkravet, men under våren 2017 har de börjat öka snabbare igen” (Riksbanken Finansiell stabilitet 2017:1).
Till det ska läggas att hushållens skulder i relation till den disponibla inkomsten har passerat 180 procent i snitt och att andelen bolån med rörlig ränta är stadigt växande. Sedan 1996 har skuldernas andel av de disponibla inkomsterna ökat från 93 till 181 procent.
Bolånen står för fyra femtedelar av hushållens sammanlagda skulder. Hushåll med bolån har en genomsnittlig skuldkvot på 343 procent och nya bolånetagare mer än så. Andelen hushåll med en skuldkvot på över 450 procent har dessutom ökat under senare år.
Räntor på en rekordlåg nivå och stigande reallöner är en växande skuldbörda möjlig att hantera, men vad händer om räntorna börjar stiga igen och bostadspriserna faller och värdet på den köpta bostaden faller? Vad händer om ekonomin vänder nedåt igen och arbetslösheten stiger?
Riksbanken hävdar att framtiden rymmer ”stora risker för den svenska ekonomin”, men för många hushåll hotar en tragedi. I värsta fall en repris av 1990-talets första år då banken tog den köpta lägenheten eller huset.

”Det Europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS) anser att Sveriges bostadsmarknad löper störst risk för en krasch, före London som kommer på tredje plats efter Luxemburg. Och bankerna räknar med att du ska klara dig igenom tuffare tider. Nordea har det högsta räntekravet med sina 8 procent – något som kan kosta kunderna en förmögenhet. Genomsnittsräntan för en person som har ett rörligt bostadslån på fem miljoner kronor är 1,6 procent. Med den räntan får du betala 4 667 kronor i månaden. Skjuter räntan sedan upp till 8 procent tillkommer en ökning på drygt 20 000 kronor i månaden – något Nordea verkar tycka är fullt rimligt” (Veckans Affärer den 5 maj).

Storbankernas jakt på snabba vinster bidrar starkt till att blåsa upp bostads- och lånebubblan.
Hittills i år har de fyra storbankerna Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB gjort en vinst på över 30 miljarder kronor på lån.
Bolånen är numera bankernas vinstmotor, vilket förklarar varför storbankerna satsar på bolån och kreditgivning till fastighetsköp och inte på annan kreditgivning.

Bolånen är dessutom subventionerade av staten genom ränteavdragen, som främst är en gåva till redan välbärgade. ”Det mesta av de 30 miljarder kronorna som statskassan betalar i ränteavdrag går till de välbärgade. Den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer subventioner än den ekonomiskt svagaste” (SVT den 24 mars 2015).
Det är ännu en skandal att regeringen inte vågar stoppa denna gåva till de rika. En annan lika stor skandal är att den svenska beskattningen av ägda bostäder är bland de lägsta i OECD samt den fortsatta diskrimineringen av hyresrätten och hyresgästerna.
Regeringen tvår sina händer och hoppas att marknaden ska ”korrigera” sig själv och att det blir en ände utan förskräckelse.
Men tidigare erfarenheter, från Sverige i början av 1990-talet och senare från andra länder, visar att vad som går upp går också ner. Och ju mer bubblan blåses upp desto fler och större risker. Men som vanligt är det inte de skyldiga – bankerna, byggbolagen och de styrande – som får ta smällen, utan de hushåll som har små eller inga marginaler.


De rikaste flyr skatten allra mest

Skandinaviens rikaste hushåll har undanhållit över 30 procent i skatt, visar en ny forskarrapport. De allra rikaste undanhåller de största skattesummorna. Ju större inkomst, desto större möjlighet att fly skatten.
Pengarna göms i skatteparadis och kassavalv i länder där ”banksekretessen” skyddar skatteflyktingarna.
– Det är de rikaste som flyr skatt i störst utsträckning, sa professor Annette Alstadsaeter, en av forskarna, till SVT Nyheter i måndags.
Studien är gjord med bland annat uppgifter om bankkonton i Schweiz i den så kallade Swissleaks, Panamaläckan, och Uppdrag Gransknings och SVT Nyheters avslöjande om svenskar som har gjort självrättelser av utlandspengar.
Den sammanlagda bilden visar att de tusen rikaste hushållen i Skandinavien har undanhållit 32 procent av den skatt de skulle ha betalat.
Forskningsrapporten visar också att förmögenhetsklyftorna har ökat ännu mer under de senaste årtiondena än vad som tidigare har varit känt.
I Panamadokumenten, som avslöjades i fjol, fanns 400 till 500 svenska individer och bolag som flytt skatten, med storbankerna som mellanhand. Främst var det Nordea, Skandinaviens största bank, som har fungerat som de rikas länk till skatteparadisen.
”Förmögna svenskar beräknas gömma 500 miljarder kronor i skatteparadis. Det innebär drygt 7 miljarder i undanhållen skatt i Sverige – varje år. Lägger vi till svenska bolags skatteflykt blir summan 46 miljarder kronor i undanhållen skatt – varje år” (SVT den 6 april 2016).