Hunger och svält hotar 30 miljoner i fyra länder

Publicerad av Louise Strömbäck

Tema: Miljö, jordbruk och sjukdomar, Klassklyftor

Kapitalismens konsekvenser drabbar de mest utsatta länderna. (foto: Flickr CC/ UN Photo/Tobin Jones)
Kapitalismens konsekvenser drabbar de mest utsatta länderna.

Hunger och svält hotar minst 30 miljoner människors liv i Sydsudan, Jemen, Somalia och Nigeria. Konflikter och klimatförändringar har tvingat miljontals människor på flykt och hundratusentals människor svälter redan.

Minst 2 600 människor dör av svält dagligen i Sydsudan på grund av konflikter och torka som har förhindrat matförsörjningen. Matbristen påverkar runt 5 miljoner – nästan hälften av landets befolkning, och matbristen förväntas sprida sig ytterligare.
Svälten riskerar nu att sprida sig till Jemen, Somalia och Nigeria, som alla just nu upplever väpnade konflikter. I Jemen är över 2 miljoner barn akut undernärda. Enligt FN dör ett barn var tionde minut av orsaker som skulle kunna förhindras.
I Nigeria kommer hundratusentals barn att dö av svält i år om ingenting görs för att förhindra situationen. I Somalia har hälften av landets befolkning brist på mat och vatten, och sjukdomar som kolera och mässling har börjat spridas. Torkan uppges vara värre än 2011, när över en kvarts miljon människor dog av svält.
I de fyra länderna tillsammans lider 30 miljoner människor av hunger, varav 10 miljoner svälter svårt. Hundratusentals har tvingats fly från sina hem på grund av väpnade konflikter och torka.
FN kräver att G7-länderna ska betala drygt 250 miljarder kronor, vilket krävs för att stoppa svälten och förhindra att situationen förvärras ytterligare. Ännu fler länder riskerar att drabbas om ingenting görs.
Utöver de väpnade konflikter som pågår i dessa länder ligger klimatförändringar till stor del bakom problemen. Torkan leder till vattenbrist och matbrist för miljontals människor.

Att människor svälter till döds är ett av de värsta symptomen som världskapitalismen skapar. Klimatförändringarna drabbar
till största delen utvecklingsländernas fattiga. Brist på rent vatten leder till att sjukdomar sprids och de som drabbas allra värst är barn. Någonting måste akut göras – de rika länderna har råd att betala för att stoppa svältkatastrofen. Men när det värsta är stoppat krävs det större förändringar i världen för att situationen inte ska återkomma. Ett aktivt arbete för att motverka klimatförändringarna och ett stopp på utsugningen av dessa länders resurser är en början för att bygga en värld där alla kan leva och ha det de behöver. ■