En borgerlig mitt samlas

Publicerad av Per Olsson

Tema: I marginalen, Inrikespolitik

När MP-språkröret Gustav Fridolin nyligen fick frågan av Svenska Dagbladet om han ångrat att partiet satt sig i regeringen svarade han icke förvånande nej och tillade att:
”Jag känner stolthet för den regeringspolitik vi för”. Stolt över alla svek? Och MP-ledningen frågar sig varför partiet rasar i opinionen.

Men som om inte det vore dumt nog så vill inte bara Fridolin utan även partiets andra språkrör Isabella Lövin bilda vad de kallar en ny mittenregering efter nästa val. Det vill säga att S och MP ska regera tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. MP-språkröret Fridolin är alltså beredd att hoppa i famnen på kärnkraftskramare och Natolobbyister. MP:s fall är bottenlöst.
Även Socialdemokraternas Stefan Löfven och Magdalena Andersson vill släppa in C och L i nästa regering.
Det är visserligen ingen hemlighet att S-topparna, och LO-ledningen, önskar regera med C och L. Att dessa två partier har utmärkt sig som högeralliansensens värsta hetsare mot fack och anställningstrygghet tycks inte vara något hinder.
Liberalernas ledare Jan Björklund är öppen för ett sådant regeringssamarbete, men kan också tänka sig att S och högeralliansens partier bildar regering efter nästa val. Inte ens han själv tycks dock tro på det sistnämnda.
Moderaterna vill som bekant att högeralliansen, eller snarare vad som finns kvar av den, ska regera med stöd av Sverigedemokraterna efter nästa val.
Men vart de krisande Moderaterna tar vägen efter ett sannolikt katastrofval återstår att se. Det är många M-råttor som är beredda att göra som riksdagsledamoten Patrick Reslow redan har gjort – att gå från M till SD.
I vilket fall håller den politiska kartan på att ritas om och den samling som har ägt rum bakom högerpolitiken kan mycket väl resultera i en regering över blockgränserna. Men oavsett vem och vilka som bildar regering efter nästa val så kommer det inte att vara långt till en regeringskris.

Till sist: Det går numera 347 arbetarlöner på en vd-lön i USA. USA:s vd:ar fick ett rejält lönepåslag i fjol – i snitt 8,5 procent. Arbetarnas löner ökade inte ens 2 procent. Så sent som 1983 tjänade toppdirektörerna i snitt 46 gånger mer än de amerikanska arbetarna, vars löner har varit stagnerande i snart 40 år. ■