Ny gruvboom hotar miljön

Publicerad av Per Olsson

Tema: Miljö, jordbruk och sjukdomar

En ny ohämmad och kortsiktig exploatering av naturens resurser skulle få katastrofala konsekvenser för miljön och samhällen. (foto: )
En ny ohämmad och kortsiktig exploatering av naturens resurser skulle få katastrofala konsekvenser för miljön och samhällen.

För fem år sedan fanns det inga gränser för optimismen om gruvbranschen i Sverige. Politiker och företag övertrumfade varandra med löften om nya jobb som skulle skapas. Sedan rasade priserna och konkurser följde. Inte minst invånarna i Pajala drabbades hårt.
Nu finns det tecken på en ny boom. Riskerna för miljön och samhället kommer att vara de samma som senast.

Utvecklingen för gruvan i Kaunisvaara är talande. Bolaget Northland Resources drog igång gruvprojektet när priserna pekade uppåt. När gruvan startade år 2012 var priset för järnmalm över 100 dollar per ton. Två år senare hade det fallit till mindre än hälften. För en liten, nystartad gruva, vars existens byggde på en spekulation om att priserna skulle vara höga under överskådlig tid, innebar detta att konkursen var ett faktum inom två år från starten.
För Pajala kommun och hela östra Norrbotten var detta ett hårt slag. 500 arbetstillfällen försvann. Stora hål öppnade sig i kommunkassan när inflyttning åter förbyttes till befolkningsminskning.
Redan under den korta tid som gruvan var i drift visade det sig att Northland Resources hade genat i kurvorna när det gäller miljöfrågorna. Efter konkursen blev bilden av stora miljömässiga brister i verksamheten än tydligare.
Sänkningen av grundvattennivåerna i det stora myrområde som omger gruvan har blivit omfattande. I sin tillståndsansökan hade företaget räknat med att grundvattennivåerna skulle sjunka med några decimeter. Strax innan konkursen uppmättes värden på upp till 16 meter.
Den damm där avfallet från anrikningsverket skulle läggas byggdes inte i enlighet med tillståndet, så att avfallet står i förbindelse med grundvattnet.
Under några år efter konkursen såg det ut som om det inte fanns något hopp om fortsatt drift. Men en grupp kapitalägare köpte via företaget Abecede upp utrustningen och började titta på möjligheten av en återstart.
Planerna fick kraft av att järnmalmspriserna hade börjat återhämta sig sedan rader av gruvor slagits ut under nedgången. Med hänsyn till den högre dollarkursen var de tillbaka i närheten av nivåerna under åren när gruvan startade.
Men det fanns en viktig hake i företagets planer. Man krävde garantier från länsstyrelsen för att de mindre miljöåtgärder man planerade skulle räcka och inga ytterligare miljökrav skulle ställas. Länsstyrelsen har sagt nej till detta krav, som i praktiken innebär att miljölagstiftningen sätts ur spel, men har utsatts för ett bombardemang av påtryckningar från bland annat tidigare S-ministern Anders Sundström och Luleås socialdemokratiska kommunalråd Niklas Nordström.
Värt att lägga märke till är att den politiska hejaklack som har slutit upp bakom de nya ägarna har ställt det självklara kravet att få se på de ekonomiska kalkylerna. Med tanke på den förödande konkursen för de förra ägarna och järnmalmsprisernas snabba upp- och nedgångar är detta ett minimikrav för att inte på nytt utsätta Pajalaborna och skattebetalarna för risken av en ny storkonkurs.

Även om en återstart av gruvan i Kaunisvaara är mycket osannolik, är det ett exempel på att så fort priserna stiger på en metall kommer det att finnas nya förhoppningsfulla investerare som hoppas kunna göra det stora klippet.
Ett tecken som också pekar i den riktningen är att antalet ansökningar om undersökningstillstånd har börjat öka på nytt i år efter flera års nedgång. Under första kvartalet 2017 kom det in 82 ansökningar. Man får gå tillbaka till år 2007 för att hitta en högre siffra.
Hela tiden dyker det också upp nya mineraler som förhoppningsfulla prospekteringsbolag och investerare hoppas ska skapa ett modernt Klondyke. Sedan några år tillbaka är grafit populärt, då förhoppningen är att det kan uppstå en stor efterfrågan när grafen börjar användas i stor skala. Grafit som hämtas från naturen kan också komma att användas i elbilars batterier framöver. I dessa batterier behövs också metaller som litium, kobolt och nickel. Mycket riktigt har det på senare tid lämnats in en rad ansökningar om att söka både litium och kobolt i olika delar av landet.

Det finns skäl att vara orolig för en ny gruvboom. Den helt okritiska inställningen till en gruvbransch driven utifrån kortsiktiga vinstintressen gäller under den nuvarande liksom under den föregående regeringen. Det återstår för Miljöpartiet att bevisa att man har haft något större inflytande inom detta område.
Med dessa förutsättningar kommer risken för nya miljömässiga och samhällsekonomiska bakslag att vara stor. ■

Gruvkampen har tvingat fram viktiga beslut

Det som har stått i vägen för en helt ohämmad framfart från gruvbolagens sida är ett antal beslut från domstolar och myndigheter under de senaste åren.
Men domstolar och myndigheter verkar inte i ett vakuum. Med all säkerhet har de omfattande protesterna mot olika gruvprojekt spelat stor roll. Den 29 juni beslutade Högsta förvaltningsdomstolen att regeringen gjorde rätt när den beslutade om att göra skapa ett naturskyddat område på Gotland som i praktiken sätter stopp för Nordkalks planer på kalkbrytning i området.
Förra året beslutade samma domstol att det inte räcker med att se till miljöeffekterna av själva gruvhålet när Bergsstaten tar beslut om tillstånd för gruvor.
När Boliden ville starta en jättelik koppargruva i Laver utanför Älvsbyn sa Bergsstaten nej med hänvisning till att en gruva innebär ett ingrepp i Piteälvens vattensystem som är skyddat enligt EU:s Natura 2000-regler.
Detta är tre beslut som har skakat om gruvbranschen ordentligt den senaste tiden. Till synes handlar det bara om att myndigheter och domstolar har tittat på lagar och regler. Men det är inte så enkelt. Exempelvis går det att hitta flera fall där gruvor har fått tillstånd trots att de påverkar eller till och med ligger i Natura 2000-områden.
Den stora skillnaden är den rörelse av lokala grupper som har synat och ifrågasatt gruvplaner runt om i landet under senare år. Detta har säkerligen haft betydelse för de nya tolkningar av lagar och regler som har gjorts.

Innebär detta att alla de som har engagerat sig mot olika gruvprojekt kan luta sig tillbaka och lita på att domstolar och myndigheter ser till att miljöregler upprätthålls och orimliga projekt stoppas? Så enkelt är det inte. Det pågår ett intensivt lobbyarbete från bolag och politiker för att ändra på regeltillämpningen och i sista hand kommer många av ärendena att avgöras av regeringen.
EU:s råvaruinitiativ, som syftar till att produktionen av olika metaller ska öka inom EU, kommer också att ställas emot miljöambitionerna.
Det kommer att krävas fortsatt aktivitet och vaksamhet gentemot nya gruvprojekt för att förhindra miljömässiga och samhällsekonomiska katastrofer inom gruvbranschen. ■