16 demokratikämpar fängslas i Hongkong

Publicerad av Socialist Action (CWI Hong Kong) Dikang

Plats: Hong Kong Tema: Repression

Den 20 augusti tog 140 000 till gatorna i Hongkong i den största protesten mot regeringen sedan Paraplyrörelsen år 2014. Denna otroliga uppslutning i protest mot fängslandet av 16 unga demokratiaktivister kom till på blott fem dagar och gick långt över organisatörernas förväntningar.

Ledarna för den pandemokratiska oppositionen (borgerliga liberaler) har varit motvilliga till att mana till protester, trots att pro-Pekingregeringen slår ned mot vanligt folk allt hårdare.
Demonstrationen var på flera sätt historisk. Det var den första massprotesten och marschen mot ett rättsligt beslut någonsin, vilket visar hur medvetenheten och illusionerna kring ”lagens ordning” förändras ju mer domstolarna används som politiska verktyg. Marschen togs också på initiativ av mindre, mer radikala partier och grupper, inklusive LSD, som lutar åt vänster, och studentledda Demosisto. De större pandemokratiska organisationerna tvingades att haka på, vilket också är något nytt.
Det bekräftar vad Socialist Action (CWI Hongkong) har argumenterat för, att de ”radikala” kan få en massiv respons i att kämpa mot repression om de kan ta ledningen, istället för att känna sig beroende av de mer moderata, kompromissvilliga pandemokraterna.

Bland de sexton finns Raphael Wong Ho-ming, vice ordförande för League of Social Democrats (LSD, Socialdemokraternas förbund). Faning Yim, 25 år och tidigare medlem i Socialist Action är en annan.
De sexton arresterades efter en protest år 2014 mot landrofferi under vilken en del av demonstrationen tvingade upp dörrarna till myndighetsbyggnaden (Legco), orsakade skador på en dörr och lättare skador på en säkerhetsvakt. Raphael Wong har fängslats trots tydliga bevis på att han försökte hindra de protesterande från att ta sig in i Legcobyggnaden. Det är inte bara skoningslösheten i dessa straff som har sänt chockvågor genom leden av stadens demokratirörelse, utan också regeringens uppenbara manipulerande av rättegångsprocessen.
De åtalade dömdes samtliga till samhällstjänst under en rättegång ifjol, straff som de redan har avtjänat. Regeringen överklagade dessa ”milda” straff och åklagarna har i praktiken uppgraderat åtalen från ”olaglig sammankomst” till ”upplopp”, vilket helt och fullt backar upp regeringens hårda linje. Domen går emot principen om att man inte ska kunna åtalas två gånger för samma brott.
Detta fall avslöjar domstolarna i Hongkong och den så kallade ”rättsstaten” som en bluff. Domstolarna är inte självständiga, utan har kommit att bli den kinesiska diktaturens och dess auktoritära agendas förlängda arm i Hongkong. Som Sally Tang Mei-Ching från Socialist Action sade i sitt tal under en massprotest till stöd för de fängslade aktivisterna: ”Har vi en rättsstat? Nej, vi har bara Xi Jinpings lag!”
De som döms till över tre månader långa fängelsestraff förbjuds att ställa upp i val under fem års tid. Detta är helt klart ett av målen för regeringen, som initierade alla dessa rättegångar.

Carrie Lams regering installerades den 1 juli. Hon har inte något som helst folkligt mandat då hon har ”valts” av enbart 777 elitröstare under det auktoritära fuskvalsystemet. Hon har bekräftat de varningar vi och andra har larmat om, att hennes regering kommer att vara en ”CY 2.0”-regering genom att fortsätta med den hårdfört repressiva politik som hennes föregångare CY Leung stod för.
Lams styre är faktiskt mer repressivt än CY:s. Inom loppet av bara sex veckor har det ägt rum oemotsvarade attacker på demokratiska rättigheter som inte ens CY kunde matcha. Det står klart att regeringen, under mentorskap av sina överherrar inom den kinesiska regimen, följer en strategi för att knuffa tillbaka och upplösa den demokratikamp som under så många år har varit ett horn i sidan på Peking.
Oppositionen och de dominerande pandemokratiska partierna har dessvärre ingen strategi för att möta dessa attacker och försvara de demokratiska rättigheterna. De har i många fall tvärtom lurats in i fällan att betrakta Lam som en mer ”resonabel” och ”pragmatisk” ledare än CY Leung, och tror att de kan få till stånd avtal med hennes regering.

Regeringen har dragit lärdomar av den mäktiga Paraplyrörelsen som skakade den styrande eliten i Kina och Hongkong. Den har i hög grad lagt ut repressionen på ”entreprenad” till det brittiskt skolade juridiska systemet. Detta beror på att det fortfarande finns illusioner om domstolarnas ”självständighet” och ”rättsstaten” bland massan av befolkningen – och inte minst bland de pandemokratiska topparna.
Det står klart att attackerna är samordnade som en del av en större plan styrd av Peking. De politiska rättegångarna och de allt hårdare straffen som utdöms är knutna till Legcoutrensningarna och fyllnadsvalen, med målet att förhindra att åtminstone en del av de sex avsatta lagstiftarna kan ställa upp för omval.

Den rådande allvarliga situationen i Hongkong skriker efter en klar och tydlig organiserad motståndskamp. Det finns en massiv ilska och missnöje i samhället, likaväl som en rädsla över det auktoritära styrets hårdnande grepp. Men det finns olyckligtvis en ledarskapskris för demokratikampen. I dagstidningen South China Morning Post (den 16 augusti) beskriver den politiska kommentatorn Andrew Fung på ett träffande sätt ”en allmän känsla av frustration och förvirring, likaväl som avsaknaden av en känsla av riktning, bland starka anhängare av oppositionspartierna.”
I ett tal till över 2 000 mestadels unga protesterande på natten den 16 augusti, på ett massmöte i solidaritet med de tretton, listade Sally Tang Mei-Ching från Socia­list Action upp ett antal punkter som tog upp denna avsaknad av en kampstrategi.
– Dessa är inte enskilda frågor. De utgör en rad av attacker på demokratin. Vi kan inte kämpa för var sak för sig. Socialist Action föreslår en endagsmasskamp den 28 september (”928”) för att mobilisera alla till den tredje årsdagen av Paraplyrevolutionen. Vi har en månad på oss att göra detta, att stå emot repressionen, och vi manar alla samt alla grupper att diskutera detta.
Sally fick en väldigt god respons, med åtskilliga som sökte upp henne efteråt för att uttrycka att de var överens med henne om vad hon hade tagit upp. Om rörelsen förbereder sig nu, kan ”928” komma att bli en en stor antiregeringsprotest, med en central demonstration, massflygbladsutdelning på tunnebanestationer och – om stödet kan byggas upp för det – student- och elevstrejker i solidaritet med de politiska fångarna och för att försvara demokratin. Detta skulle kunna markera en vändpunkt som åter tänder masskampen i Hongkong. ■