Än värre naturkatastrofer stundar

Publicerad av Robert Bielecki

Plats: Houston Tema: Miljö, jordbruk och sjukdomar

Den tropiska orkanen Harvey, som slog till mot delstaten Texas i USA i förra veckan, har orsakat enorm förödelse och sägs vara den kraftigaste stormen i området på 50 år. Fortsätter klimatförändringarna i samma takt kommer nya naturkatastrofer att bli än värre.

Metropolen Houston, med sex miljoner invånare, har dränkts i de enorma skyfallen. Dödssiffran stiger dag för dag, och ligger just nu på över 50. Många fler befaras ha drunknat i sina hem och i bilar som ligger under vatten. Åtminstone 100 000 hem har förstörts enligt amerikanska myndigheter, och tiotusentals har flytt till tillfälliga härbärgen. Skolorna har skjutit upp skolstarten i flera veckor, och vissa skolor kommer inte att öppna alls.
Till skillnad från Katrina och Sandy, två andra stora orkaner som har drabbat USA de senaste åren, är det i Harveys fall de enorma mängderna nederbörd som är huvudorsaken till översvämningarna. I Katrinas och Sandys fall berodde det i huvudsak på havsyteshöjning, där havsvatten pressades in över land och att, i Katrinas fall, fördämningarna bröts.

I takt med klimatförändringarna och att den globala uppvärmningen ökar – vilket är ett direkt resultat av kapitalismens rovgiriga vinstjakt och marknadsdiktat – blir också de naturkatastrofer som inträffar allt värre. Carbon Disclosure Projects rapport från i somras visade att 100 privata och statsägda bolag har stått för över 70 procent av världens totala utsläpp av industriella växthusgaser sedan år 1988 och att 25 av dessa har stått för över 50 procent av utsläppen sedan dess.
Men går det verkligen att koppla global uppvärmning och klimatförändringar till att naturkatastroferna blir allt värre? Till SVT den 30 augusti förklarade Michael Tjernström, meteorolog och professor vid meteorologiska institutionen på Stockholms universitet:
– Om man ska kunna länka till klimatförändringar går det inte att titta på en storm, då måste man titta på trender över lång tid. En enstaka händelse kan aldrig härledas enbart till klimatförändringar. Med detta sagt finns det anledning att förvänta sig förändringar i den här typen av stormar, just på grund av klimatförändringar. Då gäller det framför allt havsytetemperaturer, som är nyckeln till styrkan på de här stormarna.
– Det finns anledning att förvänta sig att de större orkanerna blir kraftigare. Det blir kanske inte fler orkaner, men de som uppstår blir kraftigare på grund av just ytvattentemperaturen. Ökar ytvattentemperaturen avdunstar mer vatten och då bildas det mer moln och då blir det mer värme. Det är det som är motorn i systemet. Högre ytvattentemperaturer leder därför till kraftigare stormar. Det leder också i sin tur till mer nederbörd.
På frågan om det kommer att bli fler översvämningar på grund av klimatförändringarna säger han:
– Rent allmänt blir det mer nederbörd, det är en trend man har kunnat påvisa. Där det är översvämningar idag blir det mer översvämningar i framtiden. Det blir mer nederbörd där det är mycket nederbörd idag och det blir mindre nederbörd där det är mindre idag. Just den fördelningen är ganska tydlig.

Den tropiska orkanen Harveys ödeläggelse är en naturkatastrof som förvärrades av kapitalismen, inte bara vad gäller global uppvärmning och klimatförändringar. Två 80-åriga reservoarer som inte har underhållits på grund av nedskärningspolitiken läcker nu enorma mängder vatten, vilket svämmar över många hem som annars skulle ha sluppit undan.
Kemikaliefabriker som inte har vidtagit åtgärder utifall en naturkatastrof slår till läcker farliga kemikalier i vattnet, vilket har orsakat explosioner och bränder. En av dessa fabriker med stora mängder peroxider exploderade i staden Crosby då översvämningarna slog ut eltillförseln. Många boende i närheten av kemikaliefabriker och oljeraffinaderier har slagit larm om en ”onaturlig lukt”.
– Vi förväntar oss att miljontals kilo giftiga kemikalier kommer att läcka ut i och omkring Houston som ett resultat av stormen och översvämningarna. Många av dessa är carcinogena [innehåller cancerframkallande ämnen], sa toxikologen Elena Craft från miljöskyddsföreningen Environmental Defense Fund till National Public Radio den 30 augusti.
Precis som doktor Robert Boullard, professor i miljöfrågor på Texas Southern University, förklarade till Democracy Now den 29 augusti:
– Houston var en katastrof i vardande på grund av den ohämmade kapitalismen, då det inte fanns några regleringar från staten och myndigheter när det kommer till kontroll av de industrier som har skapat många av problemen vad gäller växthusgaser och annan industriell förorening. Påverkan har ignorerats i många år. Faktum är att detta är en katastrof, men det var en katastrof som var väldigt lätt att förutse.
Dessutom har flera butiker, hotell och bensinstationer höjt sina priser rejält. Några exempel är att en flaska vatten kostar 80-90 kronor, hotellkedjor har tre- till fyrdubblat sina priser för övernattning och att priset för bensin är på mellan 20-40 kronor litern. Över 700 klagomål har kommit in till myndigheterna angående dessa makabra prishöjningar, men det är osannolikt att betydande åtgärder vidtas. Människor behöver basvaror och hjälp omgående.
Detta är kapitalismen i ett nötskal: Istället för att tillgodose de grundläggande behoven som finns efter en fruktansvärd katastrof profiterar man på folkets misär. Man sparkar fram pengar ur de som redan ligger ned.
Samtidigt har regeringens och andra organisationers hjälpinsatser varit alldeles otillräckliga. Det har istället varit vanliga människor som har hjälpt sina medmänniskor. New York Times beskrev det träffande: ”Träskbåtar, vattenskotrar och fiskebåtar har rusat ut för att hjälpa människor som är fast i sina hem, styrda av svetsare, takläggare, mekaniker och fiskare iklädda shorts, huvudlampor och ponchos. Till största del räddas arbetarklassen av just arbetarklassen”.
Minnet av regeringens hanterande i efterspelet av Katrina är också färskt i minnet hos befolkningen, med en helt otillräcklig återuppbyggnadsplan, en rasistisk militär-
ockupation av New Orleans, folk som fick bo i FEMA:s (motsvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) husvagnar i över tio år – husvagnar som visade sig innehålla giftiga ämnen – med mera.

Det är inte bara USA som har drabbats av en fruktansvärd naturkatastrof den senaste tiden. Kraftiga monsunregn har drabbat delar av Nepal, Bangladesh och Indien, vilket har lett till översvämningar som internationella hjälporganisa-
tioner har kallat ”de värsta på flera årtionden”. Omkring 1 200 män-niskor har mist sina liv och miljontals har tvingats fly sina hem. Tiotusentals hem, skolor och sjukhus har förstörts, enligt FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp (OCHA), som också uppskattar att 41 miljoner människor har drabbats i de tre länderna.
Tusentals hektar jordbruks­mark har sköljts bort och räddningsarbetet störs av den ständiga nederbörden. Många av de som bor i översvämmade områdena lider sedan innan av undernäring, och det finns en stor oro över matbrist och vattenburna sjukdomar.

Det mänskliga lidandet och ödeläggelsen av infrastruktur efter dessa och flera andra naturkatastrofer är en smärtsam påminnelse om hur förödande och dödlig kapitalismen är. I såväl USA som i Sydasien och överallt naturkatastrofer slår till är det de fattiga och arbetarklassen som drabbas allra hårdast. De har också sämst förutsättningar och möjligheter till att leva ett drägligt liv efteråt.
Vad som krävs är att förstatliga storföretag och banker under demokratisk kontroll och styre un-
derifrån. Det skulle lägga grunden till och möjliggöra en demokratiskt organiserad och planerad ekonomi, vilket skulle kunna få till stånd ett klimatvänligt system av och för de 99 procenten, där den stora majoriteten av människor deltar i den demokratiska, gröna omställningsprocessen.
Kapitalismen dödar, direkt och indirekt. Det måste skrotas och förpassas till historiens soptipp. Alternativet stavas socialism, där samhället styrs i samklang med människors, djurs och naturens behov. ■