Riskkapitalisterna inom skolan tar ut allt mer till sig själva

Publicerad av Robert Bielecki

Tema: Skola och barnomsorg

Riskkapitalisterna inom skolan använder S-MP-regeringens (med stöd av V) förslag om en vinstbegränsning till 7 procent plus statslåneräntan av operativt kapital som en förevändning för att plocka ut mer till sig själva innan det är ”för sent”.

Enligt en granskning av Dagens Industri ökade de olika vinstdrivna friskolorna sin utdelning till 46 procent ifjol, vilket är en ökning med 15 procentenheter jämfört med de föregående två åren. Dock är inte vinstutdelningstokiga Engelska skolan med i denna beräkning då de hade ett brutet räkenskapsår för år 2016/2017.
I granskningen ligger 900 grund- och gymnasieskolor som drivs som aktiebolag till grund, i vilka 186 000 elever innefattas, varav hälften går i skolor som överstiger det föreslagna vinsttaket.
Detta vinsttak kommer troligen inte att gå igenom i riksdagen eftersom allianspartierna samt SD är emot det, och även om det skulle gå igenom är det lätt för bolagen att kringgå det. Däremot verkar man använda sig av hotet som en förevändning för att plocka ut mer åt sig själva. Men samtidigt som dessa friskolor tar ut enorma vinster på samhällets bekostnad (via bland annat skolpengen) får deras grundskolelärare mindre i lön än lärare i kommunala skolor.

Enligt en enkät från Lärarnas Riksförbund angående lärarnas löner, som görs årligen, tjänar kommunalt anställda grundskolelärare i Stockholm 3 600 kronor mer varje månad jämfört med lärare i Internationella engelska skolan, och 3 200 kronor mer än Academedias lärare. Detta trots att de har tagit emot statliga bidrag för att höja lärarnas löner, utan att ha gjort det.
– Vi har ju sett sedan en lång tid tillbaka att löneläget generellt är lägre i fristående än i kommunala skolor. Då har man ofta pratat om att det också är en lägre medelålder på de fristående skolorna, men även när vi har korrigerat för ålder är löneläget lägre. De här är två företag som går med vinst, de borde kunna höja lönerna, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén till Dagens Arena den 12 september.
Personaltätheten är generellt sett också lägre i friskolor, vilket beror på en omfattande segregering. De kan välja bort de elever som har större behov av särskilt stöd eller extrainsatser eller har en ”stökig” bakgrund/beteende. Detta kan inte kommunala skolor göra, eftersom de har ett lagstadgat ansvar att försöka tillgodose varje elevs särskilda behov. Friskolorna handplockar de elever som är lönsammast.

Friskoleeländet måste få ett slut. Kommunala skolor utarmas på resurser samtidigt som riskkapitalisterna tjänar storkovan. När välfärden reduceras till en marknad är det de anställda, brukarna och samhället i stort som får betala priset.
Det krävs ett nytt, massivt välfärdsuppror från gräsrötter, fackliga och alla som vill ha en likvärdig, bra välfärd för alla för att få till stånd en varaktig förändring och kasta ut vinstintresset. ■