Assistansutredning utan fokus på behoven

Publicerad av Britta Berggren

Tema: Vården

Regeringen tycker att för många får assistansstöd. (foto: Wikimedia Commons)
Regeringen tycker att för många får assistansstöd.

LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, kom år 1994 och både ersatte och utvidgade Omsorgslagen. Regeringen tyckte att det kostade för mycket pengar och tillsatte en utredning – man ville att Försäkringskassan skulle hindra kostnadsutvecklingen.
Men assistansutredningen har fel utgångspunkt.

Antalet timmar som beviljas till personer med statlig assistansersättning har under de senaste tio åren ökat från i genomsnitt 105 timmar per vecka till 130 timmar. Regeringen har uttryckt stark oro över detta och har därför gett Försäkringskassan i uppdrag att minska timantalet och motverka ”överutnyttjande”.
Men regeringen börjar i fel ände. Först måste man ta reda på hur det verkligen förhåller sig, sedan kan man handla.

LSS ska försäkra att särskilt behövande får det stöd i det dagliga livet som krävs för att kunna uppleva samma människovärde som andra, trots funktionsnedsättning.
Beslutsfattare pratar om att för att kunna bli beviljad personlig assistans måste man behöva hjälp med något eller några av de grundläggande behoven:
• Personlig hygien (behöver du hjälp att duscha, i så fall hur ofta och hur länge?).
• Måltider (matning är ett grundläggande behov. Det är däremot inte matlagning).
• Klä av och på sig (behöver du praktisk hjälp att få på och av kläder, i så fall hur ofta och hur lång tid tar det?).
• Kommunikation (behöver du hjälp att göra dig förstådd?).
• Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen med funktionsvariation.

Bengt Westerberg, före detta ledare för Liberalerna (då Folkpartiet) och socialminister, ”pappa” till LSS- och assistansreformen, tycker att många omständigheter måste beaktas när kostnaderna ska analyseras, bland annat att assistansen delvis ersätter andra insatser och att det skapar tiotusentals jobb.
Nu blev det den kristdemokratiska riksdagsledamoten Désirée Pethrus som på regeringens uppdrag utreder LSS och assistansersättningen. Fram till oktober 2018 ska hon analysera såväl kostnadsutvecklingen för den personliga assistansen som lagstiftningens träffsäkerhet.
Regeringen ger Försäkringskassan uppdraget att spara, på grund av de senaste årens kraftiga kostnadsökningar.
Detta är något som äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) ägnade mycket tid till när hon presenterade direktiven, men exakt vilka besparingar som utredningen ska leverera vill inte Åsa Regnér precisera.

Utöver kostnadsutvecklingen ska utredningen jobba med såväl jämställdhet, huvudmannaskap och barnperspektiv som med en analys av de nuvarande personkretsarna och vilken roll privata aktörer ska ha inom sektorn.
Det finns en stor oro bland oss LSS-berättigade för byte av huvudmannaskap. Om olika kommuner tolkar LSS olika beroende på exempelvis kommunens ekonomi erhåller man, som person med funktionsvariation, olika mycket hjälp beroende på vilken kommun man bor i. Det är också svårt att föra en enad kamp när nedskärningarna i LSS ser olika ut beroende på var i landet och i vilken kommun man bor.
Det har också varit tal om att olika assistansbolag luras. När det gäller det senare ska Désirée Pethrus samråda med utredningen om vinster i välfärden och den utredning som ska granska kriminalitet inom välfärdssektorn.
Åsa Regnér och den S-MP-regering hon företräder är inte emot privata företag inom välfärdssektorn, men hon menar att ”alla företag som är verksamma inom den här sektorn ska vara seriösa”.
Störst är riskkapitalägda Humana group och Frösunda omsorg som enligt sina senast publicerade årsredovisningar gjorde vinster på 176 respektive 213 miljoner kronor. Det är pengar som skulle kunna gå till att utöka personkretsarna eller antalet beviljade timmar, eller varför inte ge alla som behöver rätt till assistans.

Rättvisepartiet Socialisterna är emot att LSS kommunaliseras och vi tycker inte att det ska göras fler nedskärningar inom LSS. Vi tycker heller inte att välfärd ska vara vinstgivande – kasta ut assistansprofitörerna.
Slutligen är LSS en rättighetslag, det innebär att man ska få assistans efter behov. Det kanske innebär att Åsa Regnér måste utöka personkretsarna. ■