Apartheid mot rohingya

Publicerad av Louise Strömbäck

Tema: Kamp mot rasism och nazism

Flyktingläger i Bangladesh. 600 000 rohingyaner har sedan i augusti tvingats fly Myanmar efter den våldsamma repressionen. (foto: DFID – UK Department for International Development)
Flyktingläger i Bangladesh. 600 000 rohingyaner har sedan i augusti tvingats fly Myanmar efter den våldsamma repressionen.

Den muslimska minoritetsgruppen rohingya i Myanmar (Burma) är svårt förtryckt och hundratusentals har tvingats fly landet. Amnesty International likställer förtrycket mot rohingyafolket med apartheid.

De senaste åren har förtrycket mot rohingyafolket blivit betydligt värre. Bara sedan augusti i år har hela 600 000 tvingats fly sina hem över gränsen till Bangladesh, där de bor i flyktingläger. Folkgruppen var erkänd som en etnisk minoritet i Myanmar fram till år 1962, men har sedan 1982 inte ens räknats som medborgare i landet.
Sedan Myanmars självständighet år 1948 har 1,5 miljoner rohingyer tvingats fly från sina hem på grund av förföljelser.
I Myanmar har hela byar bränts ner och människor har misshandlats, våldtagits och mördats. Detta ledde till den massiva flykten till Bangladesh, där många dog under vägen.
Burmas politiska ledare Aung San Suu Kyi har starkt kritiserats för att hon blundar för förtrycket mot rohingyafolket. Hon har själv tagit emot Nobels fredspris för sitt motstånd mot militärregimen i Myanmar, men många anser nu att hon ska fråntas priset då hon tillåter ett apartheidliknande förtryck att pågå i landet.
I slutet av november skrev Myanmar och Bangladesh under ett avtal om att de som har flytt ska få återvända hem. För att få göra det krävs att de fyller i ett antal formulär som sedan skickas till Myanmar innan de får återvända.
Men även om Myanmar formellt tillåter de rohingyer som har flytt att återvända är det många som inte längre har något hem att återvända till.
Avtalet innebär inte heller någon garanti för att rohingyerna inte längre ska utsättas för våld och förföljelser.
Avtalet mellan Myanmar och Bangladesh var en följd av dels sanktionshot från regeringar i Väst och dels från Kinas som vill skydda sina intressen i Myanmar och Bangladesh och befästa sin dominerande ställning i regionen.
Väst försöker ge sken av att man nu är beredd att försvara rohingya­folkets rättigheter. När Aung San Suu Kyi och hennes parti tog makten i Myanmar porträtterades detta av världens regeringar som ”en seger för demokratin”.

Socialister däremot står alltid på de förtrycktas sida och vi kämpar för alla minoriteters rättigheter. Vi vet att deras kamp är vår kamp. Behovet av ett enat motstånd underifrån är skriande där ekonomiska, sociala och politiska krav måste ställas mot regeringen. Inget förtroende kan ges för någon av de imperialistiska makterna som slåss om vem som ska få plundra Myanmar.
Förtryck är någonting som alltid gynnar den härskande eliten då det är ett sätt att splittra arbetarklassen och de fattiga. Därför måste alla som är förtryckta stå enade i kampen mot det kapitalistiska systemet som är den verkliga fienden. ■