12.12.12 – skolstrejk för asyl

Publicerad av Amer Mohammed Ali

Tema: Muren mot flyktingar, Arbetarkamp

Asylkampen har trappats upp under hela hösten. Nästa fas är skolstrejken den 12 december. (foto: Offensiv)
Asylkampen har trappats upp under hela hösten. Nästa fas är skolstrejken den 12 december.

Den 12/12 kl 12 planeras skolstrejker på flera håll i landet mot utvisningar. Från norr i Luleå, Boden, Sundsvall och Piteå, till syd i Lund och Ystad, från väst i Göteborg och Borås till öst i Stockholm och Uppsala kommer elever att gå ut i strejk i solidaritet med Ung i Sverige, för ett stopp på utvisningar till krig och förtryck och för ett återinförande av permanenta uppehållstillstånd. Regeringen är pressad, vilket syns i förslaget som presenterades om ensamkommande den 27 november.

Elever på runt 40 skolor är involverade i arbetet kring strejken. I Stockholm, där strejkförberedelserna är som störst, har eleverna möten varje vecka, diskuterar spridning, tal, mobilisering och organisering. Mötesformerna har varit demokratiska och konkreta. I mobiliseringen har eleverna samarbetat och hjälpts åt med ett högt självförtroende. På flera skolor är även elevkåren med och mobiliserar för strejk.
12.12.12 kommer vara ett viktigt avstamp i asyl- och elevkampen. Det var många år sedan elever samordnade skolstrejk runt om i landet som nu. Det kommer också att sätta ytterligare press på regeringen i frågan om utvisningarna och asylrätten.

Samtidigt som regeringsförslaget visar på reträtt från S och MP vill Stefan Löfven vara noga med att det fortfarande är samma migrationspolitik. Till Aftonbladet den 4 december uppgav Löfven att ”Det är inte säkert att man får stanna ändå.”
MP och Grön ungdom försöker framstå som att det är de som står upp för de ensamkommande. Dagen efter regeringsförslaget ska de enligt uppgift ha träffat representanter från Ung i Sverige och försökt dämpa protesterna, så att inte ”högern och SD får argument att rösta emot”. Detta blir bisarrt när S- och MP-regeringen har genomfört den värsta flyktingpolitiken i Sverige sen andra världskriget med stängda gränser, tillfälliga uppehållstillstånd och stängda dörrar för familjeåterförening.

Efter den 12 december kommer det inte finnas mycket tid till nya aktioner innan jullovet. Därför behövs det ett nystartsmöte i januari som på nytt kan samla krafterna mot utvisningarna och fortsätta diskussionen om ett stopp på utvisningarna till krig och förtryck.
Rättvisepartiet Socialisterna ger Elever mot utvisningar och den planerade skolstrejken sitt fulla stöd. Enbart genom kamp, protester och organisering underifrån kan vi tvinga tillbaka regeringen och dess rasistiska flyktingpolitik.
Till våren kommer en hel del partier att gå ut på skolorna för att fiska efter röster. Dessa måste bemötas politiskt med protester mot vad de har gjort och står för.
Kamp inspirerar till kamp. Ung i Sveriges imponerande sittstrejk och protester hade stor påverkan på planerna för elevstrejk och de fortsatta protesterna. Om elevkampen fortsätter kan det i sin tur spridas till skolpersonal, socialtjänst och läkare, där protester hittills har varit fokuserade på upprop och debattartiklar.

Skolstrejken har redan inspirerat lärare och skolpersonal. I samband med Rött Forums möte på Socialistiskt forum i ABF-huset den 25 november väcktes idén om ett nytt lärarupprop med krav på utvisningsstopp som sprids i skrivande stund.
– Skolstrejken den 12 december kommer vara viktig för alla de som vill kämpa mot utvisningar. Det blir särskilt viktigt att svenska och afghanska ungdomar protesterar tillsammans, säger Mohammad Alipour, som kom till Sverige som ensamkommande och fick avslag efter att han hade fyllt 18 år.
Asylrätten och återinförande av permanenta uppehållstillstånd kan vinnas, men det kräver en kämpande massrörelse. Att regeringen redan är pressad märks genom S och MP:s gemensamma förslag den 27 november. Det innehöll varken amnesti, återinförande av permanenta uppehållstillstånd eller liknande, men är ändå en viktig första reträtt (läs RS uttalande på sidan 7).

Lärdomar från tidigare asylkamp kan hämtas ur bland annat amnestirörelsen 2005, då massiva protester och press mot de etablerade partierna tvingade fram 17 000 uppehållstillstånd. Idag är pressen på många sätt skarpare, men behöver kanaliseras utåt.
Ung i Sverige, skolstrejken och elevernas protester är ett viktigt steg framåt och kan bli starten för en ny asylrörelse som ställer om den politiska dagordningen för såväl asylrätt som lika villkor för jobb och bostad (läs mer på sidan 6-7). ■