Ett år av stora protester i Mexiko

Publicerad av Jonas Brännberg

Tema: Arbetarkamp

Demonstration mot höjda bensinpriser, en av de många protester som präglat Mexiko det senaste året. (foto: )
Demonstration mot höjda bensinpriser, en av de många protester som präglat Mexiko det senaste året. (foto: )

– Vi går framåt och har mycket aktiviteter eftersom de många rörelserna inspirerar oss. I Mexiko finns det varje dag en anledning att gå ut på gatorna, säger Carla Torres från Izquierda Revolucionaria i Mexiko som på CWI:s internationella möte i slutet av november rapporterade om stora steg framåt för socialister under årets många kamprörelser.

I början av året bröt massprotester ut mot prishöjningar på bensin och privatiseringen av det mexikanska oljebolaget PEMEX. Sedan dess har protesterna fortsatt, och speciellt kampen mot kvinnoförtrycket har varit dominerande.
– 8 mars i år var den största protesten på många år med över 20 000 som deltog i Mexiko City. Sedan blev det nya protester med över 5 000 kvinnor i maj efter att en kvinnlig student hade mördats. Varje dag dödas sju kvinnor i Mexiko, så kampen måste forsätta. Den 25 november var en ny demonstration med 5 000 i Chimalhuacán i utkanten av Mexiko City, berättar Carla Torres och fortsätter:
– Just nu förbereder vi oss för nästa års 8 mars som kommer att bli jättestort. Vi har startat en feministisk plattform som heter Libres y Combativas (Fria och kämpande) som har väckt intresset hos väldigt många, och vi planerar att ge ut en tidning inför 8 mars.

Vad händer för övrigt i Mexiko?
– En viktig faktor i situationen i Mexiko är hur svag president Nietos regim är, som är enormt korrupt, men regimens politik möts också av konstant kamp från arbetare och unga. Armén är på gatorna för att bekämpa knarkkartellerna, men de förtrycker också sociala röreler, som när folket protesterade mot bygget av en ny flygplats. Ni känner säkert också till de 43 studenter som ”försvann” efter att de hade protesterat [hösten 2014 mot regeringens utbildningsreform]. All detta har undergrävt stödet för Nieto.
– Dessutom kom jordbävningen i september som visade på en enorm solidaritet hos vanligt folk, men samtidigt visade på regeringens oförmåga. Idag har arbetare inget förtroende för regeringen.
– Det hänger ihop med ekonomin, som har förvärrats av jordbävningen. Nästa år kan BNP falla med 3,6 procent. Det är dock osäkert – mycket beror på Trump och vad han gör med frihandelsavtalet Nafta. Nafta har gett jobb till Mexiko, men samtidigt har det slagit ut mycket av jordbruket och det har ökat droghandeln och korruptionen. Bönder har proletariserats.
– Även Trumps migrationspolitik kan få stor effekt för Mexiko. Tidigare har migrationen till USA fungerat som en ”säkerhetsventil” för den mexikanska regimen i kristider. Sociala revolter har undvikits eftersom många har emigrerat. Detta kan ändras med Trump.

– Nästa år är det presidentval igen och det finns en stark stämning för att kasta ut Nietos regering. I Mexiko är dock valfusket institutionaliserat. År 2006 bröt det ut massprotester när vänsterkandidaten López Obrador vann valet, men genom valfusk förvägrades presidentposten. Nu ställer han upp igen och har stort stöd. Han har dock anpassat sig alltmer högerut för att göra sig mer acceptabel för borgerligheten, vilket också har gjort att stödet för honom inte är lika helhjärtat som 2006. Till exempel uppmanade han till en allians med Nieto mot Trump.
– Obrador kan nog vinna ändå eftersom högern inte har någon trovärdig kandidat ännu. Dessutom tror en del av den härskande eliten att de kan utnyttja Obrador till att driva högerpolitik, fast med ”vänsteralibi”.
– 2006 använde regimen knarkkartellerna för att skapa fruktan hos befolkningen för att lugna protesterna efter valfusket. Men regeringen har skapat sitt Frankensteins monster. Nu kontrollerar knarkkartellerna 60-70 institutioner i landet. Dessutom har människor börjat organisera sig i självförsvarsgrupper mot våldet.

I den här situationen har ni fördubblat antalet medlemmar på bara ett år, hur har det gått till?
– Vi har ingripit i alla viktiga rörelser; mot höjda bensinpriser, kvinnokampen, till stöd för arbetare i kamp, till exempel lärare och anställda på Walmart, med mera. Vi har också bildat en socialistisk studentorganisation, Syndicato Estudiantes, vilket har gett oss nya medlemmar och ny energi och entusiasm. Det märks till exempel i att vi har nått 100 procent av vårt ekonomimål och många medlemmar har höjt sina medlemsavgifter. Vi hade också en bra kongress i maj som gav oss självförtroende.

Vad är era nästa steg i partibygget?
– Just nu är fokus på att integrera de nya medlemmarna i partiet och i våra kampanjer. Vi har många nya och unga medlemmar som behöver utvecklas genom att få ansvar för olika uppgifter. Dessutom förbereder vi oss förstås inför presidentvalet. ■

Carla Torres

Carla Torres