Portugal: Illusioner om regeringen krackelerar allt mer

Publicerad av Goncalo Romeiro

Tema: Politiska frågor

Vänsterpolitiker över hela världen odlar alla slags illusioner om den nuvarande portugisiska regeringens lösningar som ett alternativ till nyliberal politik. Inget kunde vara längre från sanningen. Ändå sprids denna falska syn och det finns en möjlighet att liknande regeringar kommer till makten i andra länder.

Socialistpartiets (Socialdemokraterna) regering som styr med stöd av Vänsterblocket och UDC (Kommunistpartiet och De gröna) är en i grunden nyliberal regering. Dess politik är en fortsättning på trojka-programmet för privatisering, åtstramning och attacker på arbetarklassen i syfte att rädda bankerna och systemet som helhet. Det är en regering som är bunden till EU:s åtstramningspaket och den heliga avbetalningen på den offentliga skulden.
Även om denna process nu maskeras med några små smulor av välfärd, är dessa, som i huvudsak faller på tjänstemän och andra arbetare med säkra anställningar, en produkt av tidigare kamper. En liten, svag och ömtålig återhämtning i ekonomin har öppnat för detta. Några exempel:
Utbildningsbudgeten för 2018 innehåller nya nedskärningar på alla nivåer i grundskolan. För högre utbildningar ökas budgeten något, men här ser vi istället mer privatiseringar. Regeringen har redan privatiserat ett av de viktigaste universiteten i Lissabon och öppnar för försäljning av andra nyckeluniversitet. Hälsovårdsbudgeten ökar också något, men höjningen går till vårdföretagens fickor.

Alla dessa åtgärder ska ses i ett sammanhang av en tidigare kollapsad service och välfärd. Samtidigt gav regeringen 10 miljarder euro till bankerna och strök mer än 600 miljoner euro av skulder bara denna månad. Den roll som den reformistiska vänsterns ledare har spelat är ett samarbete för att maskera SP:s åtstramningspolitik.
År efter år upphävs de små smulor som de så stolt skryter med av att arbetskraften blir mer och mer sönderhackad av osäkra anställningar, av en ökning av levnadskostnaderna (kraftig ökning av priser på bostäder och mat) och ökningen av indirekt beskattning, som kommer att förvärras ytterligare nästa år.
Vänsterns allians med Socialistpartiet gör att folk falskt får för sig att det är en vänsterregering samtidigt som Vänsterblocket och Kommunistpartiets profiler minskas. De negativa konsekvenserna syntes i de senaste lokalvalen som innebar en stor framgång för Socialistpartiet, medan Vänsterblocket blev kvar som en obetydlig lokal kraft och Kommunistpartiet förlorade tio städer, varav nio till Socialistpartiet.
Medvetenheten är blandad. Äldre generationer som har det lite bättre försvarar regeringen då de kommer ihåg den tidigare högerregeringens hårda tag, medan yngre inte alls ser några förbättringar i sina villkor utan tvärtom upplever snabba försämringar. Vänsterblocket är fortfarande en attraktion för arbetslösa, undersysselsatta och även medelklass som har blivit fattigare. Men åren av parlamentarism har gjort om blocket till ett tomt skal, beroende av byråkrater och några hundra okritiska medlemmar.
Vi i Socialismo Revolucionario gick med i Vänsterblocket. Vi gav ut en marxistisk tidning för ungdomsförbundet i Lissabon och var på några månader nära att vinna majoritet. I april fick vi två av 11 poster i styrelsen. Några av oss blev uteslutna då ledningen ansåg oss som för radikala, men vi fick snart nya medlemmar då folk uppskattar att vi försvarar de socialistiska grunderna.
Det vore fel att nu inta en öppen opposition mot regeringen. Den omedelbara uppgiften är att genom mobiliseringar tvinga fram eftergifter från den här regeringen, inte att fälla den, då alternativet skulle vara att den gamla högerregeringen kom tillbaka. Men illusionerna om regeringen håller redan på att krackelera.
Det kommer att bli oundvikligt med en regeringskris som kommer att öppna för en ny period av klasskamp i Portugal. Det förbereder vi oss inför. ■