2018: Nya protestdagar mot utvisningar till krig och förtryck

Publicerad av Liv Shange Moyo

Tema: Muren mot flyktingar, Arbetarkamp

Skolstrejkerna den 12 december visade vilka kampmetoder som krävs. (foto: Natalia Medina)
Skolstrejkerna den 12 december visade vilka kampmetoder som krävs. (foto: Natalia Medina)

Både tempo och temperatur höjs nu i kampen mot utvisningarna. Den 4 januari samlade Ung i Sverige till en manifestation på Stockholms Centralstation och den 26 januari väntas nya elevprotester. Samtidigt blir situationen allt mer desperat för de många ensamkommande unga som har fått avslag eller blivit åldersuppskrivna.
Skolstrejken 12.12.12 som avslutade 2017 samlade styrka och måste nu tas tillvara som ett avstamp för vassare metoder i den fortsatta kampen mot utvisningar.

År 2017 skrevs kamphistoria av Ung i Sveriges sittstrejk i Stockholm och de tusentals landet runt som svarade med sittstrejker och demonstrationer. Året avslutades också historiskt: med skolstrejken mot utvisningar den 12 december.
Uppskattningsvis 4 000 deltog i strejkerna den 12 december, varav 2 000 i Stockholm, 500 i Göteborg, 300 i Borås, 200 i Uppsala, och 150 vardera i Lund, Luleå, Boden och Piteå.
Över 50 skolor på 19 orter spridda från norr till söder, öst till väst deltog i strejken. Det är imponerande siffror som summerar ännu ett historiskt steg framåt i bygget av det kämpande motståndet mot S-MP-regeringens brutala migrationspolitik.
Viktigare än siffrorna är dock tyngden i strejken som vapen. Att eleverna lade ned arbetet som protest planterade den sorts metoder som behöver plockas upp när kampen växer vidare.

Strejk visar vägen mot seger. Som uppropet som strejken i Luleå tog initiativ till att sprida säger: ”Om piloterna, busschaufförerna, sjukvårdspersonalen, handläggarna, poliserna, lärarna skulle strejka med oss skulle inte utvisningarna kunna genomföras.”

Det är ett styrkebevis att de strejkande 12.12.12, förutom att fokusera på att göra den dagens aktiviteter till en succé, också lyckades blicka framåt mot fortsatt kamp.
Uppropet för en protestdag med strejker och demonstrationer i januari-februari, som även har antagits i Stockholm och Boden, är ett lysande initiativ som borde spridas i alla möjliga forum – fackföreningar, kultur-, idrotts och hyresgästföreningar till exempel.
Tätare samordning mellan de olika kampcentra, liksom diskussioner om alternativet till utvisningspolitiken, är en nyckel till fortsatta steg framåt.
Skolstrejkens upptrappning ger gott hopp om att många fler blir aktiva och med i kampen för inte bara en annan flyktingpolitik, utan också för ett annat, socialistiskt, samhälle. ■