Sudan: Stora protester mot nedskärningspolitiken

Publicerad av CWI Sudan

Tema: Antikapitalistiska protester

Likt åren 2012-2013 skakas Sudan återigen av stora protester mot de sociala orättvisorna. (foto: )
Likt åren 2012-2013 skakas Sudan återigen av stora protester mot de sociala orättvisorna.

Den 8 januari bröt protester ut i olika städer runt om i Sudan, bland annat i huvudstaden Khartoum och de söderliggande städerna Nyala, Geneina och al-Damazin samt i Västra Darfur.

Den utlösande faktorn var att priset på bröd fördubblades efter att regeringen tog bort brödsubventionerna i 2018 års budget som antogs i december. Inrikesministeriet deklarerade att de protesterande ”kraftfullt” skulle tas hand om. En student dödades i den efterföljande statsrepressionen, medan ledare från oppositionspartiet Sudan Congress Party arresterades och sex tidningar kritiska till biståndsnedskärningarna förbjöds. Den 12 januari dödades ytterligare tre som protesterade mot de höjda brödpriserna.
I oktober 2017 hävde USA majoriteten av sina ekonomiska sanktioner mot Sudan, vilka har funnits i två årtionden. Trots förväntningarna förvärrades den ekonomiska situationen för majoriteten av befolkningen och inflationen nådde nya rekordnivåer. Tre fjärdedelar av den nya statsbudgeten allokerades till militär- och säkerhetsutgifter. Regeringen har dessutom ett tryck mot sig från Internationella valutafonden (IMF) om att skära ned energibiståndet, vilket är en livlina för många fattiga- och arbetarklassfamiljer.
Det korrupta och brutala Omar al-Bashirstyret kan inte längre skylla på USA-imperialismens sanktioner vad gäller sudanesernas dåliga ekonomiska situation. Den härskande elitens plundring av rikedomar, dess masskorruption och slösande av resurser i blodiga krig är blottlagt för alla att se. Fler protester likt den 8 januari kommer äga rum framöver, då ilskan mot regimen eskalerar från många olika håll.

Bakgrunden till den senaste utvecklingen är budgetförslaget för år 2018 som den sudanesiska regeringen kom ut med i slutet av år 2017, vilken ska diskuteras i parlamentet. Efter fyra år av minskade bränslesubventioner, en politik som försvaras av regeringen som ett ”botemedel för den försämrade ekonomin”, har ekonomin bara blivit än värre och underskottet vuxit till motsvarande nära 33 miljarder kronor – en dramatisk ökning från tidigare år.
Den nya budgeten fortsätter regeringens krigspolitik, då utgifterna för säkerhet och försvar är 24 miljarder kronor, medan motsvarande för utbildning och sjukvård inte är mer än 9,5 miljarder kronor. Det är inom de sektorerna som sudaneser lider särskilt, med hög analfabetism, extremt nedgången sjukvårdssektor och där priserna på mediciner har ökat till så pass höga nivåer att vanligt folk helt enkelt inte har råd att betala för dem.
Och det slutar inte där. Regeringen kommer även framöver att fortsätta politiken att gradvis häva subventionerna på bränsle, något som skapade massiva protester år 2012 och 2013. Då använde regeringen skarp ammunition för att krossa protesterna.

Medan regeringen höjer sin paramilitära budget trakasserar de samtidigt ett antal aktivister och politiker Förra veckan greps de politiska dissidenterna Ilham Malik och Ehssan Ebdalaziz. NISS (motsvarande Säpo) har sedan dess förhört dem dagligen utan att förklara varför, och har låtit dem vänta i timmar mellan förhören som en slags psykologisk kontrollmetod. Ordföranden för det fackliga bondeförbundet, Hassbo Ebrahim, arresterades också på morgonen den 28 december.
Systemet inte bara trakasserar, förnekar politiska aktivister deras frihet och attackerar människors rättigheter: de utpressar pengar från medborgare genom lagen om ”offentlig ordning”, vilken även bestämmer vad för slags kläder folk ska ha på sig. 24 tjejer har arresterats den senaste månaden och åtalats med motivet att deras klänningar var ”oanständiga”. Åtalen drogs senare tillbaka efter att fallen utlöste internationellt ramaskri.
Men många fall rapporteras inte av media. Statistik som nyss kom ut visar att över 40 000 fall gällande ”offentlig ordning” årligen kommer in i Khartoums delstat allena. Lagen om offentlig ordning åberopas och tolkas löst av polisen som ett verktyg för underkuvande av särskilt kvinnor.

Samtidigt som budgeten presenterades fick Sudan statsbesök från den turkiska presidenten Erdoğan. Överenskommelser skrevs under mellan länderna om ekonomiska och militära ärenden. Mest noterbart var en överenskommelse om att hyra ut hamnstaden Suakin, en ö vid Röda havets västra kust, till turkisk drift. Aktivister protesterade mot detta beslut, då de menar att det inskränker lokalbefolkningens landrättigheter och att Sudans territorier tillhör dess befolkning och inte borde köpslås om.
Statsbesöket innehöll också ett möte mellan ledare för de turkiska, sudanesiska och qatariska militärstyrkorna. Det spekuleras i att Suakin kan bli en turkisk militärbas i Sudan efter att samtal om att etablera en rysk militärbas i Röda havets kust misslyckats efter al-Bashirs besök till Ryssland förra månaden.

Statsbesöket till Ryssland och Turkiets växande militära, ekonomiska och politiska inflytande i Sudan visar på de snabba förändringarna i utländska relationer och balansgången för den sudanesiska regimen gentemot den turkisk-qatariska alliansen i regionen, samtidigt som det stormar kring de täta banden mellan Sudan och Saudiarabien. Den saudiska regimens brutala ståndpunkt mot huthier i kriget i Jemen har skapat oro i Khartoum. Relationerna har försämrats efter stridigheter mellan Förenade Arab­emiratens och Sudans militär i södra Jemen.
Dessa statsbesök kommer att stärka den spända politiska atmosfären mellan Sudan och den regionala polen kring Saudiarabien och Egypten. Egyptiska media har starkt kritiserat en möjlig militärbas i Sudan som skulle kunna utgöra ett hot mot närliggande länder. De egyptisk-sudanesiska relationerna har fått sig en törn efter att konflikten om de omtvistade områdena Hala’ib och Shalateen har väckts till liv igen samt kring bråket om Sudans stöd till Etiopien i dess bygge av en stor vattenkraftsdamm (Nahdhadammen) i Blå Nilen.

Parlamentet debatterar också ett förslag om att tillåta al-Bashir att ställa upp i valet en tredje gång. Förra valet var år 2015 och bojkottades av de stora oppositionspartierna. Däremot väntas några av partierna ställa upp i dessa val, då de har gått in i en ”nationell dialog” som regimen har kallat till.
CWI i Sudan anser att denna ”dialog” med regimen är ett försök att locka oppositionen till ett avtal som behåller kärnan av regimens pro-kapitalistiska politik, något som förkastas av den stora majoriteten sudaneser. Vi förespråkar istället bygget av en oberoende kamp från arbetare och fattiga för att störta al-Bashirs ruttna regim. Det behöver ersättas med ett styre baserat på demokratiskt valda representanter från Sudans olika regioner och samfund, som skulle påbörja en socialistisk ombyggnad av landet baserat på planering av rikedomar och resurser i hela det sudanesiska folkets intressen. ■