Nya börsras är att vänta

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Tema: Världsekonomin

Börsrasen understryker hur sårbar ekonomin är, och finansoron hur parasitär dagens kapitalism är. (foto: Rafael Matsunaga / Flickr CC)
Börsrasen understryker hur sårbar ekonomin är, och finansoron hur parasitär dagens kapitalism är. (foto: Rafael Matsunaga / Flickr CC)

Efter förra veckans stora börsfall vågar inga ”experter” tippa annat än att osäkerheten fortsätter. ”Större risk att börsen rasar ned ytterligare 10 procent än att den studsar upp 5 procent nästa vecka”, sa den välkände Peter Malmqvist, idag chefsanalytiker på finansföretaget Remium.

Raset på aktiebörserna på Wall Street i New York slog flera rekord. För första gången föll index på S&P500 (de 500 största bolagen) över 1 000 punkter – dessutom två gånger, den 2 och den 5 februari. Måndagen den 5 februari registrerade börsernas ”orosindex”, VIX, sin största ökning någonsin. Som mest försvann 2 000 miljarder dollar (hela 16 100 miljarder kronor, nästan fyra gånger Sveriges BNP).
Det är en nedgång med 5,2 procent, bara en tiondel av den sanslösa uppgången på över 50 procent de senaste två åren.
Det stora uppgången gör att många bolag är mycket högt värderade. De stora spekulanterna ställs inför frågan när det är dags att sälja. Deras köp och sälj styrs inte sällan av datorernas algoritmer. Även om raset var stort i New York föll priserna ännu mer i Asien, Europa och Latinamerika.

Finansoron understryker hur parasitär dagens kapitalism är. Den politik som har förts sedan den stora recessionen 2008-09 har skapat fantasiförmögenheter hos de rikaste, den 1 procent som styr världen. Centralbankerna har garanterat låga eller minusräntor och gjort enorma uppköp av statliga skuldpapper. De stora statliga underskotten har i sin tur inte sällan uppstått när stora banker har räddats från att gå under.
Denna politik, som aldrig tidigare har prövats, såg till att kapitalismen överlevde. De finansbolag som har orsakat krisen fick ännu större makt och klyftorna ökade i rekordfart.
Den svenska Riksbanken har gjort samma sak. Mitt i en högkonjunktur är dess skuld 870 miljarder kronor, högre än under någon kris.

Vad är det då som oroar kapitalisterna? De har ju rekordvinster och är rikare än någonsin.
Det finns två tydliga faktorer under den senaste veckan.
Det ena är att lönerna i USA äntligen börjar stiga, vilket för spekulanterna innebär hot om både högre inflation och lägre vinster. En rapport om ökade löner på 2,9 procent utlöste den första börsnedgången.
Det andra är att räntorna börjar stiga igen. USA:s centralbank väntas höja de rekordlåga räntorna i mars och därefter ytterligare två gånger i år. Noll- och minusräntor kan inte fortsätta hur länge som helst, särskilt inte om inflationen ökar.
I USA tillkommer det faktum att Trumps budget har ett enormt underskott som betyder att staten måste låna mer. För 2018 är statens lånebehov 955 miljarder dollar (7 690 miljarder kronor) för att sedan öka till över 1 000 miljarder (8 050 miljarder kronor) de närmaste två åren. Det ska jämföras med 519 miljarder dollar (4 180 miljarder kronor) år 2017. Enbart Trumps skattesänkningar gör att statens inkomster minskar med 10-15 miljarder dollar (80-120 miljarder kronor) i månaden.
Att räntorna med all sannolikhet nu kommer att stiga får effekt i hela ekonomin. Statens, företagens och hushållens skulder blir alla dyrare. Aktiemarknaden blir inte lika gynnsam som tidigare. Spekulanterna föredrar då den säkrare statliga skuldmarknaden, där avkastningen förväntas stiga.

Kapitalismen kommer inte att gå under av sig själv. Den ”löser” sina kriser genom att låta arbetare, fattiga och miljö betala, vilket i sig bäddar för nya kriser. Det är ett system där en liten minoritet har diktatorisk makt över resurser som därför används till spekulation istället för verkliga behov. Det förstärks när regeringar som Trumps sänker skatterna med hundratals miljarder dollar och satsar rekordbelopp på militären.
Det är svårt att förutse effekterna av detta senaste börsras. Det har i vilket fall understrukit hur sårbar dagens ekonomi är. Men ännu har regeringar och riksbanker ett möjligt manöverutrymme. Inte minst så länge de inte på allvar utmanas av en kämpande antikapitalistisk arbetarrörelse. ■


Trumps nya budget: Militären får 597,1 miljarder dollar (4 808 miljarder kronor) – en ökning med 73,9 miljarder dollar (595 miljarder kronor). Miljöskyddsmyndigheten får 6,1 miljarder (49 miljarder kronor), en minskning med 2,1 (17 miljarder kronor).
Militärutgifter, flyktingmuren och enorma skattesänkningar för de rika ökar budgetunderskottet till 1 200 miljarder dollar per år de närmaste åren.