Feministiska lagar i Uruguay stärker kvinnors rättigheter

Publicerad av Natalia Claudia Medina

Den 8 mars ifjol hölls kvinnostrejker runt om i världen. I Uruguay stannade arbetet mellan 16.00 och 22.00 och en enorm demonstration stängde ner huvudstaden. Månader senare infördes två nya lagar som stärker kvinnors rättigheter i landet.

Av de 25 länder högst upp på FN:s lista över antalet kvinnomord i världen ligger 14 stycken i Latinamerika eller Karibien. I Uruguay har 7 av 10 kvinnor över 15 år någon gång utsatts för någon form av våld, och bara under 2017 mördades 34 kvinnor. Under parollerna ”Ni una menos” (Inte en till) och ”Basta ya!” (Nu är det nog!) strejkade och demonstrerade kvinnor på Internationella kvinnodagen i Latinamerika mot det brutala våld kvinnor varje dag riskerar att utsättas för. I Uruguay riktades strejken mot patriarkatets förtryck, rasismens splittring, imperialismens krig och kapitalismens utsugning. Bakom strejken hade även den fackliga centralorganisationen PIT-­CNT ställt sig.
2017 blev i Uruguay ett historiskt år både på grund av de rekordstora demonstrationerna den 8 mars och införandet av två lagar som behandlar våldet mot kvinnor.
Den första lagändringen är framför allt en straffskärpning av brottet Femenicidios, mord på kvinnor för att de råkar vara just kvinnor. Straffet höjs även för extra graverande brott utförda i syfte att diskriminera på grund av sexuell läggning, köns­identitet eller etniskt ursprung, med andra ord hatbrott. Den nya straffskalan blir där 15-30 år.

Den andra lagen är La ley integral contra la violencia basada en género. Den erkänner de olika typer av våld kvinnor utsätts för i samhället och har som ambition att skapa nya strukturer för att förhindra våldet. Lagen innebär en rad reformer:
Specialutbildad polis och specialkompetens inom rättssystemet när det gäller sexuellt våld, våld i hemmet och våld mot kvinnor.
Inspelade polisförhör för att offer ska slippa väcka traumatiska minnen.
Offer ska aldrig behöva vistas i samma rättssal som förövaren.
Offrets sexuella historia innan och efter hon utsatts för övergrepp får inte användas i rätten som ett sätt att bevisa någon form av samtycke.
Rätt till adekvat och frivillig vård som tar hänsyn till köns­identitet.
Förbud mot att ta bilder eller spela in film med sexuellt innehåll utan samtycke.
Mot diskriminering på arbetsplatser baserat på kön, ålder, funktionsnedsättning, civilstatus eller graviditet.
Rätt till betald ledighet efter en anmälan.
Skydd mot att bli orättvist avskedad.
Invandrarkvinnor som utsatts för våld har rätt att söka vård och har rätt till abort utan att ha uppfyllt kravet om att ha bott i landet minst ett år.
Stöd och utbildning till personal inom utbildningssystemet för att förhindra att stereotypa könsroller reproduceras.
Stöd och hjälp till unga pojkar och män som utövar våld för att de ska kunna bryta ett våldsamt betende.
Personer dömda för sexualbrott blir förbjudna att söka anställning inom sjukvården, skolan och alla yrken där de kan komma i kontakt med barn, ungdomar, äldre och funktionshindrade.

Ope Pasquet från högerpartiet Partido Colorado var en av de få som röstade emot lagförslaget. Hans hårresande motivering var att lagen är diskriminerande mot hälften av landets befolkning, det vill säga män.
Även i år planeras enorma demonstrationer i Latinamerika. ■