NKS – rekorddyrt monument över marknadens misslyckande

Publicerad av Per Olsson

Plats: Stockholm Tema: Vården, Inrikespolitik

Nya Karolinska är ett tydligt bevis på marknadens galenskap. (foto: Kristoffer Marchi)
Nya Karolinska är ett tydligt bevis på marknadens galenskap.

En större skandal än Nya Karolinska Solna (NKS) är svårt att föreställa sig. Detta megaprojekt drevs igenom av en nyliberal klick med stöd av svindyra konsulter. Det som skulle bli ”ett av världens mest hållbara universitetssjukhus där vården bedrivs integrerat med forskning och utbildning” blev istället till en följetong om ett sjukt hus i vårdkrisens mitt.

I två nya rapporter och från två olika håll och utgångspunkter granskas NKS och den politik som låg till grund för projektet. I den ena, Nya Karolinska – Ett pilotprojekt för marknadsstyrd vård?, skriven av Jesper Meijling, arkitekt och marknadsforskare KTH, och utgiven av Arena Idé, granskas det politiska syftet bakom den ”värdebaserade vård” som har införts på NKS och som bäst kan beskrivas som en ”diagnosbaserad konkurrens” av vården.
Det är en modell som utsträcker marknadsanpassningen och konkurrensutsättningen av vården till att även omfatta diagnoser och slutlig behandling. Syftet är att pressa kostnaderna och resultatet blir att patienter ställs mot patienter. Denna modell har sitt ursprung i USA och ”tar sin utgångspunkt i en ekonomisk beskrivning. Den har i stort sett ingenting med vårdteori eller vårdpraxis att göra”, konstaterar Jesper Meijling i sin genomträngande rapport och fortsätter:
”Byggnadsprojektet Nya Karolinska har varit ett stöd för modellens etablering inom Karolinska. Sjukhuset – som inte har sin upprinnelse i sjukvårdsplanering, utan i life science-visioner [de storslagna planerna på att Sverige och särskilt Stockholmsregionen ska bli världsledande inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik] – har genom sin speciella, mycket dyra byggnadsform gett de förutsättningar som modellen behöver. Affärsintresset bakom modellen ligger primärt i USA. Det är där de problem och möjligheter som modellen tar sikte på har pekats ut: att skapa en mer samordnad och effektiviserad nationell konkurrens på sjukvårdsmarknaden”.

Men hur kommer det sig att NKS blev ett pilotprojekt för denna konkurrensmodell som har framtagits för den amerikanska sjukvårdsmarknaden och där ”värdet” egentligen är ett begrepp som ska mäta vad sjukvårdens ”leveranser” kostar?
Det var högerstyret i Stockholms läns landsting som gav Boston Consulting Group i uppdrag att låta NKS bli den stora byggstenen i en ny, mer marknadsanpassad organisationsmodell. Det gjordes trots kritik från exempelvis läkarna. Vårdanställda fick inte delta i utformningen av verksamheten eller i utformningen av sjukhusets lokaler.
Överhuvudtaget var NKS ett projekt som drevs av en liten klick högerpolitiker med stöd av en handfull högt uppsatta tjänstemän och välbetalda konsulter. Demokratin var satt på undantag och de avgörande besluten fattades över huvudet på både anställda och allmänhet. Detta trots att det handlade om mer än en modell för NKS, utan ytterst om länets och hela landets framtida sjukvård.

”Det som kallas ’värdebaserad vård’ är inte en lokal organisationsmodell för ett sjukhus eller en sjukvårdsorganisation, utan en modell för marknadsorganisering i större skala. Den saknar relevans i den mindre skalan, som exempelvis ett sjukhus. Här har kommunikationen runt Nya Karolinska och ’värdebaserad vård’ spritt en helt felaktig bild. Omorganisationsarbetet handlar om att ta fram en helt ny konkurrensmodell som skiljer sig från tidigare försök till marknadsorientering inom sjukvården. Tidigare har man siktat på konkurrens mellan leverantörer (av sjukvård, försäkringar och så vidare). I det som kallas ’värdebaserad vård’ handlar det om att istället gå in i själva sjukvårdsverksamheten och organisera om den helt. Det är inne i behandlingar av sjukdomstillstånd som en marknad skall etableras och de grundläggande komponenterna (varorna) för en marknad skall konstrueras.”
Det ligger i sakens natur att mer marknadsanpassning och konkurrensutsättning betyder en intensifierad jakt på att skära i kostnader och öka vinsterna. Det i sin tur vänder upp och ner på principen om vård efter behov. ”Värdebaserad vård” saknar också ”vetenskapliga evidens”, enligt en rapport som gjordes på uppdrag av Sahlgrenska universitetssjukhuset som har beslutat att börja överge denna modell.

Enligt Jesper Meijling uppstod inte Nya Karolinska ur en analys av vårdbehov eller sjukvårdsplanering, utan först som en byggnadsidé för områdesutveckling. ”Nya Karolinska som sjukhusprojekt fick fokus på byggnad snarare än sjukhusets verksamhet, vilken kom att lämnas till konsulter. Det tillfredsställde OPS-partnern Skanskas handlingsfrihet. Modellen för diagnosbaserad konkurrens påverkade sedan utformningen av sjukhuset.”
Om bland annat bakgrunden till denna svindel – OPS (offentlig-privat samverkan)-avtalet med Skanska och riskkapitalistbolagen Innisfree handlar den första delrapporten i projektet Framtidens universitetssjukhus – Beslut om Nya Karolinska Solna från Stockholms universitet.

OPS var en i huvudsak politisk driven idé, slår rapporten fast. Efter valet 2006 drev det nya högerstyret i Stockholms läns landsting igenom OPS-avtalet och skälen var  endast politiskt/ideologiska: att ge storbolag en chans att under lång tid få en tryggad vinst på skattebetalarnas bekostnad. Högern och deras konsulter hade bestämt sig för OPS och brydde sig inte om att undersöka andra finansieringsmöjligheter.
Ända fram till att landstingets högermajoritet i juni 2008 beslutade att finansiera det nya sjukhuset med hjälp av OPS hade ”NKS-projektet präglats av en ovanligt hög grad av konsensus och samsyn över blockgränserna”. Även de så kallade röd-gröna lät sig berusas av de blå drömmarna om att NKS skulle bli kronan på verket i projektet att göra Stockholm och särskilt den nya Hagastaden till en ny världsmetropol.
Alternativet – att renovera gamla Karolinska i Solna – avfärdades av både högern och den ”röd-gröna oppositionen” med argumentet att ”det skulle bli ett slut på att lappa och laga”.  Att renovera och bygga om det gamla sjukhuset beräknades till 7 miljarder kronor och i den kalkylen ingick även fler vårdplatser. Men politikerna sa i enighet nej till förmån för ”ett stort visionärt projekt” – NKS som maximalt skulle få kosta 14,1 miljarder kronor att bygga. Kostnaderna för NKS är dock redan uppe i dryga 22 miljarder kronor och slutnotan år 2040 blir närmare 62 miljarder.
Men inga siffror i världen kan beskriva det enorma pris som vården kommer att få betala för detta ofattbart dyra monument över den nyliberala politikens misslyckande.