Ingen högkonjunktur i landets mindre kommuner

Publicerad av RS Umeå

Tema: Inrikespolitik

Samtidigt som det talas om högkonjunktur ser det allt kärvare ut för en del av landets mindre kommuner.
Vansbro kommun ska skära ned utgifterna med 15 miljoner kronor de närmaste åren. Striktare tillämpning av reglerna och mindre personal är några av de åtgärder som planeras.
Malå, med drygt 3 000 invånare, siktar på att kapa 20 miljoner i de kommunala utgifterna fram till 2020. Matlådor till äldre personer, som idag körs ut två gånger dagligen, ska i framtiden köras ut två gånger i veckan. Redan nu har det beslutats att det blir för dyrt att hålla igång kommunens simhall.
Det som gör läget extra kritiskt är att en del kommuner under några år har haft positiva befolkningssiffror tack vare de flyktingar som fram till 2015 kunde söka skydd i Sverige.
Detta har också gett positiva ringar på vattnet i form av arbetstillfällen, bättre nyttjande av skollokaler, färre tomma lägenheter och ökade kommunala intäkter.
När flyktingmottagandet har lagts på EU:s miniminivå och Migrationsverket samtidigt centraliserar verksamheten till större orter slår detta hårt mot många mindre kommuner. Ett exempel är Torsby där befolkningen minskade med 300 personer under förra året.

Att på allvar ta itu med de växande regionala orättvisorna skulle kräva stora ekonomiska tillskott till landets kommuner, särskilt till de minsta kommunerna.
Sådana satsningar kommer i sin tur kräva att de senaste årens enorma skattesänkningar för de högavlönade och rika rivs upp.
Det kommer att vara oerhört viktigt att kommunanställda, elever, pensionärer med flera använder perioden fram till valet för att högljutt visa på behovet av resurser till den offentliga servicen.