Ökade klassklyftor klyver Norge

Publicerad av Trond Sverre Kollveit

Plats: Norge Tema: Klassklyftor

Missnöjet med de ökade klassklyftorna var en viktig orsak till varför partierna till vänster om socialdemokratiska Arbeiderpartiet gjorde ett så bra val ifjol. Den sociala och ekonomiska ojämlikheten har vuxit snabbt under de senaste tio åren, och två av tre vill att klyftorna minskar.

I år tar det bara 21 dagar innan en topp-vd har tjänat ihop en årlig genomsnittslön i Norge, mot 24 dagar för ett år sedan.
De rikaste 10 procenten av befolkningen förfogar över hälften av landets totala förmögenhet. Samtidigt vill regerande Høyre (norska Moderaterna) helt slopa förmögenhetsskatten.
En stor anledning till att klyftorna ökar är enligt norska LO att den fackliga organisationsgraden minskar, främst inom den privata sektorn och särskilt i branscher som plågas av löne- och villkorsdumpning. Inom den privata sektorn fick den tiondel lägst avlönade ingen löneökning alls under perioden 2008 till 2015, vilket för många har inneburit reallönefall och sjunkande levnadsstandard.
Privatiseringarna pressar också ned lönerna. Högerns privatiseringsoffensiv har kantats av tragedier och skandaler. Drygt 61 procent av befolkningen är emot vinster i välfärden.

Den kamp som facken nu driver mot bemanningsföretagen är därför så viktig. LO menar att det inte finns ett enda seriöst bemanningsföretag, utan för alla gäller  låga löner, sämre arbetsvillkor och otrygghet. Många bryter också mot lagen, inklusive vad gäller rätten till kollektivavtal.
Fackföreningarna har också pressats tillbaka av regeringarnas högerpolitik och vilda attacker. Fram till år 2000 fanns ett förbud mot privata bemanningsföretag, men sedan har borgarna genomfört flera avregleringar samt genomdrivit en ny sämre arbetsmiljölagstiftning. Att den blå-blå regeringen nu även inkluderar borgerliga Venstre innebär ingen skillnad. Venstres önskan om att ”modernisera” arbetslivet innebär nya avregleringar.

Det finns enorma problem med den växande bemanningsbranschen, särskilt inom byggsektorn Det var också inom byggbranschen i Osloområdet som strejkerna och protesterna började. Sedan dess har kampen spridits till andra delar av Norge och den 6 mars genomfördes politiska strejker. Om ledningen för hela fackföreningsrörelsen verkligen var beredd att ta strid mot bemanningsföretagen skulle facken få fler medlemmar. Hotell- och restaurangfacket vann exempelvis 1 000 nya medlemmar under sin strejk.
De ökade klasskillnaderna får förödande konsekvenser. Enligt Statistisk Sentralbyrå (norska SCB) har sju procent av befolkningen inte längre råd att värma sina bostäder eller exempelvis gå till tandläkaren. Drygt en femtedel av alla ensamstående mödrar tillhör denna grupp nyfattiga. 90 000 barn lever i fattigdom i Norge, vilket är en fördubbling sedan år 2000.
Fattigdomen går i arv. Även rikedom går i arv: 77 av Norges 100 rikaste har byggt sin rikedom på ärvda pengar.
 
Flera år av ökade klyftor och låga löner kan resultera i att det blir stora strejker i årets avtalsrörelse, men om så ska bli fallet krävs en facklig ledning som är beredd att ta strid. Masskamp kan vinna viktiga segrar och förbättringar, men för att de ska bli varaktiga krävs en socialistisk omvandling av samhället.
Kapitalismen är till sin natur ett djupt orättvist system som måste ersättas med demokratisk socialism.