Fortsätt kampen för MLK:s dröm

Publicerad av Per Johansson

Tema: Historia, Böcker

 (photo: )
 (photo: Minnesota Historical Society )

I april är det 50 år sedan mordet på Martin Luther King (MLK). Lagom till 50-års minnet utkommer boken Hans dröm och vår verklighet på Carlssons förlag. Första halvan av boken beskriver Kings liv fram till mordet, medan den andra består mer av en reseskildring i Kings fotspår. Författaren Lars Åke Augustsson intervjuar en del aktivister, både äldre som träffade King, men också yngre som exempelvis är engagerade i dagens Black lives matter-rörelse.

Författaren beskriver Kings liv från det han föddes till de strider han var involverad i fram tills mordet i april 1968.
King föddes 1929 och mördades den 4 april 1968 vid 39 års ålder. En intressant detalj är att Kings pappa besökte Tyskland 1934, året efter Hitler hade tagit makten, i samband med ett baptistmöte! Då hade Hitler ännu inte hunnit förvandla landet till en totalitär terrorstat. Martins familj var relativt välbärgad. De kunde bo i lite finare kvarter och han fick också möjlighet att studera.
King tog sedan inte de möjligheter han hade till ett tryggare liv, utan valde att ”leva i södern för det är där jag behövs”. Han slog sig ned i Montgomery i Alabama, en region präglad av århundraden av rasism. Terror och mord på svarta där förövarna alltid gick fria var en del av verkligheten. Som nybliven pastor i Dexter Avenue Baptist Church verkade han inställd på att kyrkan skulle bli en del i en kamprörelse. Han slog fast att de ska samarbeta med NAACP (den ledande medborgarrättsrörelsen) samt att alla församlingsmedlemmar skulle registrera sig för att rösta.
I MLK:s nya hemstad skulle snart sömmerskan Rosa Parks inleda en kampanj mot den rasistiska segregationen på stadens busstrafik. Rosa var en mångårig medlem i NAACP som visste vad hon gjorde när hon vägrade lämna sin plats åt vita passagerare, vilket var den rasistiska princip som gällde.
Den organisation som bildades för kampen valde den då 26-årige pastor King till ordförande. Det var då som King för första gången blev känd som en kämpe mot rasismen. Han själv, Rosa Parks med flera blev utsatta för extrema hatkampanjer från både polis och rasister. Kings hus blev beskjutet och utsatt för bombattentat. En lång kamp ledde till slut till seger. Metoden med massiva fredliga mobiliseringar som försökte att inte låta sig provoceras av attackerna blev en metod som kom att stå modell för framtida kamp mot segregation, för rösträtt med mera.
Redan tidigt hade Martin Luther King en antikapitalistisk ton och var påverkad av socialistiska arbetarrörelseidéer. Han beskrev sig som ”mycket mera socialistisk i min ekonomiska teori än kapitalistisk.”

Författaren Augustsson tar också upp kvinnliga kämpars roll i de svartas kamp genom åren i ett eget kapitel. Till exempel Septima Clark, som Martin Luther King kallade ”rörelsens moder”. Hon spelade en viktig roll och satt en tid i den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen SCLC:s styrelse, men uttalade sig sedan kritiskt om att männen inte lyssnade.
MLK:s fru Coretta var också en politisk aktivist. Hon deltog i kampen, men enligt de traditionella könsrollerna var hon den som fick ta ansvaret för hem och barn. ”Martin Luther King var omgiven av många starka kvinnor som dock sällan kom till sin rätt”, summerar Augustsson. Att män dominerar ledningen i politiska organisationer var såklart inget unikt för medborgarrättsrörelsen på 1950- och -60-talet, utan är verkligheten inom de flesta områden än idag.
King kom att bli ledande i många kamper mot rasism och segregation samt för rösträtt. Mest känt för allmänheten är kanske hans ”I have a dream”-tal i Washington DC under en stor demonstration på initiativ av några radikala fackföreningar (titeln på denna bok härstammar därifrån). Kända tal till trots bestod kampen i huvudsak av hårt arbete, som möttes av fängslanden och terror från rasister, polis med mera. King fick Nobels fredspris 1964 och blev en kändis internationellt. Prispengarna skänkte King till medborgarrättsorganisationerna.

Kampen mot Vietnamkriget hade växt i USA i slutet av 1960-talet. Medborgarrättsrörelsen var splittrad i frågan, vilket gjorde att King som representant inte kunde gå ut offentligt i frågan. Till sist förklarade King att ”tystnaden blir ett förräderi” och deltog sedan i fredsrörelsen.
Sista åren kom King mer att fokusera på kampen mot Vietnamkriget, men även mot fattigdomen. Inte bara fattigdomen för svarta, utan oavsett härkomst. De hårdare konflikterna menade King bestod i att deras arbete nu riskerade att börja kosta för de rika. Tidigare kampanjer mot segregationen på bussar, skolor och restauranger hade inte drabbat de rika ekonomiskt. Det handlade mer om deras rasistiska principer om segregation. När han försökte bygga en rörelse för krav om upprustning av fattigas bostadsområden, bättre jobb och löner möttes det av hårt motstånd, eftersom det handlade om att ”ge sig på de ledande industrimännen”, som King sade.
”Han (King) tänkte inte längre anpassa sin radikalism för att vinna stöd hos opålitliga allierade, som liberalerna i norr”, beskriver Augustsson.
1967 bröt våldsamma upplopp ut i områden som New Jersey och Detroit. Regeringen skickade militär till Detroit. King förklarade för presidenten: ”Fastän det planlösa våldet och förstörelsen kan begränsas med militära medel kan enbart genomgripande förändringar i de fattigas liv skapa den ordning ni eftersträvar”.

I början av 1968 bröt en strejk ut bland renhållningsarbetarna i Memphis. De svarta kyrkorna engagerade sig i konflikten. Här var en grupp fattiga arbetare som slogs för arbetsvillkor, fackliga rättigheter med mera. Precis den grupp King menade att Poor Peoples Campaign skulle handla om. Det var under deltagandet i den hårda kampen som King till slut mördades av en gevärsskytt den 4 april 1968.
Augustssons bok är att rekommenderas. Den sammanfattar på ett bra sätt Kings liv. I bokens andra del görs också kopplingar till dagens kamp. Om jag letar brister kan jag kanske ha några invändningar mot författarens egna funderingar på bokens sista sidor. En annan invändning kan möjligen vara att det ofta blir lite kortfattat här och var när de politiska kampanjerna beskrivs.
Skulle man vilja fördjupa sig i till exempel Memphisstrejken och Poor Peoples Campaign kan jag tipsa om Going down the Jericho road. The Memphis strike, Martin Luther Kings last campaign av Michael K. Honey (2007). Den är ett gediget arbete med många bra referenser.


Författare: Lars Åke Augustsson
Förlag: Carlsson
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 259