”Vi är revolutionen”

Publicerad av Arne Johansson

Plats: USA Tema: Antikapitalistiska protester, Arbetarkamp

Miljontals demonstrerade i hela USA mot högerpolitik, det dödliga våldet och skolskjutningarna – en mäktig ny ungdomsrörelse har fötts. (foto: Fibonacci Blue / Flickr CC)
Miljontals demonstrerade i hela USA mot högerpolitik, det dödliga våldet och skolskjutningarna – en mäktig ny ungdomsrörelse har fötts. (foto: Fibonacci Blue / Flickr CC)

Skolskjutningen den 14 februari i Marjory Stoneman Douglas High i Parkland, Florida, som kostade 17 liv, har triggat den största ungdomsrörelsen i USA sedan Vietnamkriget.

”Vi är revolutionen”, utropade Cameron Kasky, en av de unga aktivisterna från Parkland, till stormande applåder bland de 800 000 som lördagen den 24 mars hade samlats till March For Our Lives i Washington DC.
I mer än 800 städer i hela USA och även på flera platser världen runt samlades samtidiga massprotester. Tio dagar innan hade mer än en miljon studerande på tusentals skolor runt hela USA strejkat och demonstrerat utanför sin egen skola i minst 17 minuter för dödsoffren i Parkland.

Få kan ha undgått att beröras av bilderna från denna unga, massiva, historiska och smittande folkrörelse under namnet #NeverAgain som nu slår hårt mot den kapitalistiska lobby- och vapenkultur som gör USA-imperialismens utförslöpa så farlig. Inte bara för USA:s unga, utan för en hel värld.
Få kan också ha undgått att imponerats över hur rappt och självsäkert de unga ledarna för denna rörelse från första stund har avvisat receptet från vapenlobbyn NRA (National Rifle Association) och Trump om att bemöta hotet om nya skolskjutningar med att beväpna och vapenträna lärare och skolpersonal. 

Den sorts revolution som de unga och på kort tid så ofattbart välorganiserade aktivisterna närmast siktar på är dock som Washington Post påpekar en väljarrevolt i de viktiga mellanårsval som genomförs i november och i nästa presidentval snarare än något som liknar stormningen av Bastiljen eller ryska revolutionen.
”Hey ho, the NRA has got to go” och ”Vote them out”, var två av dagens dominerande slagord. Och med ”them” menades varje politisk kandidat oavsett parti som motsätter sig ett förbud mot försäljningen av halvautomatiska vapen och som tar emot pengar från vapenlobbyn NRA, som säger sig försvara grundlagens andra paragraf om allas rätt att bära vapen.
En prislapp med 1,05 dollar i stor stil och texten ”Politiker som Marco Rubio (republikansk senator från Florida) tar emot miljoner från NRA. Sätt inte ett pris på oss” sprids nu i stor skala av March for our lives. Med detta menas att de 3 305 355 dollar (27 miljoner kronor) som Rubio har fått från NRA uppgår till 1,05 dollar (8,63 kronor) för var och en av Floridas dryga 3,1 miljoner skolelever. Att kampanjen får etablerade politiker att darra gav också den första lilla delsegern att delstaten Florida redan höjt åldern för dem som kan köpa ett automatvapen från 18 till 21 år, något som har skakat NRA till den grad att vapenlobbyn omedelbart stämt delstaten.

Ungdomarna i USA har fått nog av det dödliga politiska systemet.

Ungdomarna i USA har fått nog av det dödliga politiska systemet.

”Vi ska ta den här frågan till varje val, till varje delstat och varje stad. Vi ska se till att de bästa personerna väljs, inte som politiker utan som amerikaner”, försäkrade David Hogg under marschen i Washington, en annan av de unga organisatörer som på bara några veckor har blivit världskändisar.
Enligt Washington Post har i genomsnitt 10 skolskjutningar ägt rum i USA varje år sedan massakern i Columbine High School 1999. Att det redan ägt rum 11 skolskjutningar under årets tre första månader gör att 2018 troligen blir det hittills värsta året.
Sedan 1999 har 130 skolbarn, lärare, skolpersonal och anhöriga skjutits ihjäl och 254 skottskadats i 193 skolor. Baserat på elevantalet i varje berörd skola har 187 000 elever i 36 delstater på 19 år tvingats uppleva att skolkamrater har skjutits ihjäl eller skadats under skoltid, oräknat dem som drabbats på väg till och från skolan.

Varje dag tvingas elever i USA också låsa in sig på grund av falska hot, samtidigt som elever i tusentals skolor tvingas genomföra övningar i att låsa in sig. Ändå är detta bara en liten minoritet av alla skjutningar i USA, som krävt i snitt 13 000 liv varje år och som lämnat ett barn dödat eller skadat varje timme!
Det är minst sagt skakande siffror som säger mycket om det land som nu leds av en president Trump som symboliserar USA-imperialismens förfall och just har utsett John Bolton till nationell säkerhetsrådgivare, en man som öppet förordat preventiva krig mot både Nordkorea och Iran.
Oerhört viktigt för att de ska lyckas bygga en uthållig rörelse är att de övervägande vita eleverna från det välbärgade Parkland från första stund har insett att de flesta elever som hotas av skjutningar både i skolan och i sina bostadsområden är svarta barn och ungdomar i fattiga stadsdelar som härjas av både kriminella gäng och skjutglada poliser, i de flesta fall genom riktade skjutningar eller av misstag.

De har inte bara varit snabba i att ge sitt stöd till Black Lives Matter, den proteströrelse bland unga svarta som organiserats mot det dödliga polisvåldet. Samma vecka som avslutades med March For Our Lives i Washington genomfördes stora protester i Sacramento mot en våldsam dödsskjutning av polis mot en ung och obeväpnad svart man, som bara grep efter sin mobil.
Inför marschen till Washington förstod Emma Gonzales och andra ledande aktivister från Parkland också att besöka svarta elever i Chicago, en stad som länge har plågats av omfattande och sällan uppmärksammade dödsskjutningar, och inbjuda dem att tala gemensamt i Washington.
Det är erfarenheter som oundvikligen innebär att den fortsatta rörelsen också måste fokuseras mot de sociala orsakerna till våldet.
En annan faktor som talar för att ungdomsprotesterna mot vapenvåldet inte blir isolerade och övergående är att de bara är den senaste av den rad av rörelser som svept genom USA sedan Occupy-rörelsen och som har provocerats till nya uppsving sedan Donald Trump lyckades bli president. Dessa rörelser omfattar allt ifrån kampanjen för höjda minimilöner och Black Lives Matter till miljöprotesterna mot oljepipeliner, Bernie Sanders primärvalskampanj på temat Our revolution mot det Wall Street-stödda etablissemanget, Women’s March, proteströrelsen mot Trumps reaktionära invandringspolitik och den så smittande vilda lärarstrejken i West Virginia, bara för att nämna några av dem. 

Aldrig mera skolskjutningar är ett av budskapen.

Aldrig mera skolskjutningar är ett av budskapen.

Mycket intressant är att både många inom Women’s March, liksom självklart den nya amerikanska vänstern, insett betydelsen av att knyta an och ge sitt stöd till elevprotesterna mot vapenvåldet.
Enligt USA Today, som betonar att Women’s March förstått att inte bara fokusera på frågor som aborträtten och kvinnliga kandidater inför valen i november, utan också att knyta an till gemensam sak med andra i till exempel invandringsfrågan, klimatfrågan och kampen mot rasism, har också den organiserade kvinnorörelsens ungdomar hjälpt #NeverAgain-rörelsen att samordna, publicera och mobilisera skolelevernas aktioner i hela landet.
Vad vi ser är en mycket viktig fördjupning av USA:s radikalisering, som nu även  inbegriper landets yngsta tonåringar och som får en oerhört inspirerande effekt på alla andra kämpande rörelser.
På kort sikt kommer mycket fokus av uppenbara skäl att riktas emot årets valrörelser. 
Det kan i bästa fall också leda till en insikt bland unga och äldre aktivister om att enfrågekampanjer för kandidater som lovar driva ett fåtal frågor inte räcker, utan det krävs också en ny debatt om nödvändigheten av att bygga ett nytt kämpande, demokratiskt och socialistiskt massparti som kan bryta alla band till Wall Street och dess kapitalistiska lobbyorganisationer.