I marginalen: Gynnar bara bolag och rika

Publicerad av Per Olsson

Tema: I marginalen, Inrikespolitik

Regeringen drar tillbaka det egna förslaget om att kapitalvinster gjorda i Sverige skulle beskattas även om kapitalägarna flyttar utomlands (den så kallade exitskatten). Den föreslagna ”exitskatten” kan beskrivas som en mindre arvsskatt som skulle drabba mellan 1 000 och 2 000 utflyttade företagare och aktieägare per år. Som mest skulle den dra in 1 miljard kronor årligen till statskassan. I många länder finns dessutom en liknande skatt.
Men mycket vill ha mer. För kapitalismen är även den minsta lilla skattehöjning att jämföras med stöld. Det dröjde heller inte länge innan ”näringslivet” understödda av borgarpressen gick till våldsamt angrepp mot ”exitskatten”. Enligt Svenskt Näringsliv handlade det om ett “konfiskatoriskt förslag som hotar Sveriges tioåriga ställning som stabil hemvist för företagande och ägande” (Dagens Industri den 12 januari). Det lät som om domedagen var nära.
Det krävdes inte mer än några månader av företagarprotester innan regeringen gjorde en helomvändning och droppade sitt förslag till glädje för de som redan har. Lägg därtill att regeringen har lovat att sänka bolagsskatten ännu en gång.
Sverige är numera ett skatteparadis för de rika. Kapitalinkomster, som räntor, vinster och aktieutdelning, beskattas väldigt lågt. Och trots den låga bolagsskatten betalar storföretagen knappt någon skatt. Däremot är skatten hög för de som får sina inkomster genom lönearbete. ”Det är svårt att bli rik på arbete i Sverige, men det är gratis att vara rik. Jag tror inte att någon karibisk ö idag kan konkurrera med Sverige när det gäller förmånliga villkor för rika människor”, som vänsterekonomen Stefan de Vylder skrev i en debattartikel 2017.
Faktum är att miljardärerna betalar mindre i skatt än genomsnittet och hälften av landets storbolag betalar ingen skatt i Sverige.  

I regeringsställning var Miljöpartiet med och tog bort rätten till permanenta undantagstillstånd och familjeåterförening samt införde EU:s hårdaste gränskontroller. Men trots alla svek mot flyktingarna påstår Miljöpartiets ledning att man fortfarande står upp för en generös flyktingpolitik och hänvisar till vad partier skriver i sitt valmanifest 2018.
Det är en skammens och lögnens renässans, och ett hånfullt löfte från ett parti som i sitt valmanifest 2014 lovade att “Vi kommer aldrig att göra det svårare för människor att komma till Sverige.”