Utbredd psykisk ohälsa bland barn

Publicerad av Louise Strömbäck

Tema: Vården, Inrikespolitik

Barn mår allt sämre psykiskt – ett resultat av högerpolitik. (foto: David Vespoli / Flickr)
Barn mår allt sämre psykiskt – ett resultat av högerpolitik.

Den psykiska ohälsan bland unga fortsätter att öka. En rapport från Bris (Barnens rätt i samhället) visar att barns livsvillkor är en viktig faktor och någonting som måste förbättras för att barn och unga ska må bättre.

Både Bris och Socialstyrelsens senaste rapporter visar samma sak.
Enligt Bris har den psykiska ohälsan bland unga ökat sedan 1980-talet, och det vanligaste ämnet som tas upp under samtal till Bris handlar om just psykisk ohälsa. Livsvillkoren för unga har förändrats, och det finns en ständigt ökande press på unga att prestera både i skolan och socialt. Många barn känner sig stressade och otrygga i skolan och en del känner också att deras föräldrars omsorg inte är tillräckligt.
En viktig punkt som framgår från Bris sammanställning är att unga idag känner att det finns en förstärkt social tävlan, där det är krav på dem att vara på ett visst sätt, att se ut på ett visst sätt och att alltid prestera både bland vänner, under sina fritidsaktiviteter och i skolan. 

Skolan innebär en enorm stress och press bland barn och unga, vilket delvis kan förklaras av den sänkta betygsåldern. Det ges också allt fler hemläxor till grundskoleelever som förutom en hel dag i skolan ofta behöver spendera flera timmar efter skolan med skolarbete. Den minskade fritiden och pressen från skolan skapar en konstant stress hos barn och unga.
Även utanförskap i form av fattigdom och en låg socioekonomisk nivå inom familjen påverkar barns och ungas psykiska hälsa. Om föräldrarna inte vet när nästa inkomst kommer och om den kommer att räcka påverkar det barnen också. Barnfattigdomen ökar och allt fler blir utan ett stabilt boende. 

Barnombudsmannen (BO) har tagit fram den första rapporten i sitt slag om hur barn och unga i förorter och glesbygdskommuner själva uppfattar sin situation och sin syn på sin framtid. Många barn från förortskommunerna säger att skolan har mycket låga förväntningar på dem, som att de aldrig kommer klara av att bli något.
I glesbygden känner många barn och unga att de har glömts bort av vuxenvärlden och politikerna. De upplever en otrygghet i skolan där det sker mobbning med hot och trakasserier, och många känner att de vuxna inte gör något åt problemen.
Barn och unga upplever att det finns mycket våld runt omkring dem och att det påverkar deras liv, och de upplever att deras liv begränsas på grund av det.
BO kräver därför att regeringen tar fram en handlingsplan mot just våldet i samhället och att utbildningen ska vara likvärdig för alla, vilket är lagstadgat, men inte följs i Sverige idag.
Bris ställer krav på reformer inom skolan, omsorgen och hälso- och sjukvården för att bättre kunna hjälpa barn som lider av eller är i riskzonen för psykisk ohälsa. Men för att barn och unga ska slippa psykisk ohälsa måste också förändringar göras runt omkring dem, i hela samhället. 

Ett steg till bättre psykisk hälsa hos barn är att utplåna fattigdomen och bostadsbristen. Betydligt fler resurser behövs till barn- och ungdomspsykiatrin och andra instanser som arbetar med att hjälpa barn och unga som mår psykiskt dåligt.
Ett annat viktigt steg är att förändra skolsystemet genom att anställa fler lärare, minska klassernas storlek, minska eller helt ta bort läxorna, höja betygsåldern igen alternativt helt ta bort betygen och ha större tillgänglighet till skolsköterskor och kuratorer.