Lärarstrejker skakar USA

Publicerad av Per Olsson

Plats: USA Tema: Skola och barnomsorg, Arbetarkamp

Lärare i Oklahoma genomförde en nio dagar lång strejk för mer resurser till den dränerade skolan. (foto: )
Lärare i Oklahoma genomförde en nio dagar lång strejk för mer resurser till den dränerade skolan.

Trumps missiler mot Syrien avfyrades också för att om möjligt dämpa krisen på hemmaplan. I USA skakas Trump av en massrörelse mot våldet och vapenlobbyns inflytande samt lärarstrejker och bred kamp för upprustning av skolan med säte i delstater som han och det republikanska partiet vann i valet. 

Trumpadministrationens reaktionära dagordning mötte redan från dag ett aktivt motstånd. Women’s Marches den 21 januari ifjol var den största enskilda protestdagen i USA:s historia, som följdes av stora protester mot de rasistiska inreseförbuden och att ungdomsradikaliseringen tog nya steg framåt.
Samtidigt försvagades Trump­administrationen av ständiga avhopp och avslöjande om de lögnaktiga metoder som den använder för att förhindra att sanningen uppdagas om alla dess smutsiga affärer. Hotet om riksrätt svävar över Trump och hans sönderfallande administration som desperat försöker hitta en fråga som kan ”samla nationen” och ge sken av styrka och handlingskraft, vilket i år har resulterat i steg mot handelskrig med Kina, missiler mot Syrien samt krigiska utfall mot Ryssland.
Men detta har än så länge inte haft den effekt som Trumpadministrationen hade hoppats på, och det sargade republikanska partiet tycks gå mot ett kännbart nederlag i mellanvalet i november. 

Den segerrika lärarstrejken i West Virginia i februari-mars gav mer­smak och blev en inspirationskälla. Den ”vilda strejken” organiserades underifrån av en gräsrotsrörelse ledd av aktivister som var trötta på fackledarnas notoriska oförmåga att organisera en ”fight-back” och dess fokus på att stödja Demokraterna istället för att ta initiativ till kampanjer för att rusta upp den offentliga skolan och stoppa de privatdrivna vinstjagande skolornas utbredning.
Den totala strejken tvingade till sist delstatens republikanska styre att ge efter för de strejkandes krav på femprocentiga löneökningar för inte bara lärare, utan alla delstatsanställda. Dessutom förhindrade strejken att lärarnas sjukförsäkring blev både sämre och dyrare, och de styrande tvingades dra tillbaka planerna på fler friskolor (charter schools) på bekostnad av den offentliga skolan.
Det var en oerhört viktig seger som fick lärare och skolpersonal i andra delstater att säga: ”Nu är det nog. Dags att ta strid!”. Efter West Virginia gick Kentuckys lärare ut i kamp och därefter följde en nio dagar lång lärarstrejk i Oklahoma. Den 13 april avblåstes strejken av ledningen för Oklahoma Education Associations, delstatens största lärarfack, med hänvisning till att man hade vunnit gehör för ”95 procent av kampens krav”. Men det var en överdrift – de strejkandes krav hade inte på långt när uppfyllts.
Samma dag som strejken i Oklahoma avblåstes genomförde Kentuckys lärare på nytt stora protester mot att delstaten, som styrs av Republikanerna, beslutat om att försämra pensionerna. Men även om pensionsfrågan står i fokus handlar striden om mycket mer. ”De försämrade pensionerna blev droppen som fick bägaren att rinna över efter år av neddragningar och misshandel av den offentliga utbildningen. Men stämningarna började koka över redan ifjol efter att delstatsstyret beslöt att ge grönt ljus för friskolor i delstaten”, som Huffington Post skrev den 12 april.

I Kentucky, liksom i West Virginia, Oklahoma och andra delstater, protesterar lärarna och annan skolpersonal med starkt stöd från andra arbetare och lokalsamhället mot att den offentliga skolan är i strykklass. År av nedskärningar, ständiga försämringar och samtidiga skattelättnader för välbärgade har resulterat i att en femtedel av Oklahomas skolor måste hållas stängda en dag i veckan. Papper måste ransoneras och i överfulla klassrum måste ibland fem eller sex elever dela på en uråldrig lärobok.
De bilder på trasiga läroböcker och eftersatt underhåll som aktionsgruppen ”Oklahoma Teacher Walk­out – The Time Is Now!” (ungefär: Oklahomas lärare – tid för strejk) publicerade på sin Facebooksida sa mer än tusen ord. På tre veckor fick denna Facebokgrupp över 30 000 medlemmar, idag har den 76 000.
Oklahoma satsar idag 30 procent mindre (realt, inflationsjusterat) per elev än för tio år sedan och delstatens lärare har så låga löner att många tvingas ha två eller flera jobb för att klara sig. Delstaten har sänkt skatterna för rika och storföretag, samtidigt som skolan har dränerats på resurser.  

I exempelvis Arizona är situationen lika illa. I Arizona tjänar lärarna nästan sämst av USA:s alla lärare, näst sämst om man tar hänsyn till levnadskostnaderna i delstaten.
Det är skälet till varför gräsrots­rörelsen #RedForEd (kampanj för en upprustning av Arizonas offentliga skolor som har bildats av lärare, annan skolpersonal och föräldrar) kräver en lönehöjning på 20 procent för lärarna och annan skolpersonal samt att utbildningsbudgeten höjs med 1 miljard dollar (8,4 miljarder kronor) och att delstaten därmed satsar lika mycket per elev som för tio år sedan.
#RedForEd:s kampanj och förberedelser för strejk tvingade nyligen delstatens guvernör, republikanen Doug Ducey, att lova en 10-procentig höjning av lärarlönerna i år och en lika stor höjning nästa år samt att spendera 1 miljard dollar mer på skolan, dock utan att säga hur det ska betalas. Bland Arizonas lärare är kampviljan stor och strejkberedskapen är hög, trots att de riskerar avsked.

Inspirerade av kampen i West Virginia gick Oklahomas lärare ut i strejk med krav på 10 000 dollar (84 000 kronor) mer i lön och årliga skolsatsningar på 200 miljoner dollar (1,7 miljarder kronor). De var inte nöjda med de eftergifter som delstatens republikanska styre kände sig tvingade att göra i form av ett löfte om att lärarlönerna skulle höjas med 6 100 dollar (51 400 kronor) över en treårsperiod (men inte för alla lärare) samt att man för första gången har höjt en del skatter för företag och rika för att ge ytterligare 50 miljoner dollar (420 miljoner kronor) mer till skolan, vilket är en droppe i havet. ”Det räcker som mest till en ny lärobok per elev i Oklahoma”, som en lärare kommenterade.
Strejken var till stor del en följd av gräsrotsorganisering och rörelsen underifrån gav ny vitalitet till lärarfacket. Under strejkdagarna organiserades mat till eleverna (för många elever är skollunchen dagens enda varma måltid) och aktiviteter. Lärarna från Tulsa gick en flera dagar lång marsch, totalt dryga 170 kilometer, för att nå delstatens huvudstad Oklahoma city och ställa de styrande till svars.
När fackledningen avblåste strejken fanns besvikelse och en känsla av att mer kunde ha vunnits. Men när lärarna var tillbaka i skolorna i måndags var det med vetskapen om att ”vi har skrivit historia och sett till att mer satsas på skolan”, som en lärare i Tulsa sa. 

Ledningen för lärarfacket i Oklahoma ser valet i november som kampens givna nästa steg. Men att rösta bort Republikanerna räcker inte. Den offentliga skolan var satt på undantag även under Obamas tid. Dagens skolkamp rymmer också en reaktion mot den nyliberala politik, kantad av ”skolchecker” och fler friskolor, som Demokraterna fört under senare år.
Att flera av Demokraternas företrädare nu försöker framställa sig som skolans förkämpar, särskilt i de delstater som har skakats av skolkamp, ändrar inte partiets karaktär. Demokraterna är ett rakt igenom kapitalistiskt parti som måste utmanas även i val av kandidater som är beredda att fullt ut driva kraven på att rika och storföretag ska betala för en omedelbar upprustning av skolan.