I marginalen: Monopol och storfinans

Publicerad av Per Olsson

Tema: I marginalen, Klassklyftor

Det har nu gått 53 år sedan boken Monopol och storfinans – de 15 familjerna, författad av VPK:s (idag Vänsterpartiets) ledare CH Hermansson, publicerades. Det var en banbrytande bok som med ett gediget faktaunderlag visade att den svenska kapitalismen hade utvecklats till en monopolkapitalism som låg i händerna på 15 mäktiga familjer. Den i särklass mäktigaste var familjen Wallenberg. En ställning som Wallenbergarna tidigt erövrade och som man sedan konsoliderades med hjälp av staten och de många socialdemokratiska regeringarna som har styrt landet efter 1932. 
Sedan CH Hermanssons bok har del finansfamiljer försvunnit från scenen och andra tillkommit. Men Wallenbergfamiljen  är fortfarande den svenska kapitalismens Gudfader och familjens nuvarande överhuvud Jacob Wallenberg skulle också kunna titulera sig ”Don Wallenberg”.
Även globalt finns det knappt någon familj som har en så dominerande ställning. Under rubriken ”Den nordiska maktpyramiden” skrev brittiska Economist 2016 att ”bland rika länder är Sverige extremt i den meningen att en viss familj, Wallenberg, har en unik dominans över landets affärer – Wallenbergs imperium står för en tredjedel av börsvärdet”. Financial Times menade för några år sedan att Wallenbergarna är ”Europas mest framstående företagarfamilj. Det finns visserligen de som är rikare och har längre anor, men ingen familj kan mäta sig med Wallenbergarnas omfattande ägande”.
Familjen Wallenberg kontrollerar företag som idag värderas till närmare 2 000 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan hälften av Sveriges BNP. Ägandet och kontroll av företagen ger makt, mycket makt – både ekonomiskt och politiskt. 

Wallenbergfamiljen kan stå modell för det Marx beskrev som kapitalets centraliserings- och koncentrationsprocess – att makt och ägande koncentreras till en handfull allsmäktiga kapitalister. Men att det också, som Marx förtrogne kamrat Friedrich Engels skrev, jämnar för den framtida expropriationen av kapitalisternas egendom.
Ett förstatligande av Wallenbergimperiets tillgångar skulle rikta ett avgörande slag mot kapitalismen. Efter det vore det en relativt enkel och smärtfri uppgift att ta sig an de övriga finansfamiljerna. För de är fortfarande 15 till antalet och tillsammans kontrollerar de 70 procent av börsvärdet. Det borgarna kallar “aktieägardemokrati” är en monokapitalisternas plutokrati. Sådan är kapitalismen.