Knäpptyst från politiken om gruvornas framtid

Publicerad av RS Umeå

Tema: Klimat, miljö och sjukdomar, Inrikespolitik

Gruv- och metallindustrin måste förstatligas och drivas utifrån behoven, i samklang med ursprungsbefolkningen. (foto: Geological Survey of Sweden SGU / Flickr CC)
Gruv- och metallindustrin måste förstatligas och drivas utifrån behoven, i samklang med ursprungsbefolkningen. (foto: Geological Survey of Sweden SGU / Flickr CC)

Det är ett märkligt läge i gruvbranschen. En rad avgörande beslut om gruvprojekt ska tas av denna eller den kommande regeringen. Men tystnaden från politiskt håll är fullständig.

I Blaiken ska uppstädningen efter den konkursade zinkgruvan snart inledas. 400 miljoner kronor kommer staten att få betala för att städa upp de enorma miljöproblem som gruvbolaget Scanmining har efterlämnat.
Northland Resources järnmalmsgruva utanför Pajala gick i konkurs efter mindre än två år. Skulderna uppgick till 14 miljarder, en av de största industrikonkurserna någonsin i Sverige. Det har också visat sig att bolaget tog genvägar i miljöfrågorna. Avfallsdammarna är felbyggda och grundvattennivåerna runt gruvan har sänkts med upp till 17 meter, inte några decimeter, vilket Northland hade räknat med.
Ytterligare bolag har gått i konkurs, och fler miljööverträdelser har avslöjats. Den avreglerade gruvbranschen har gett nya gruv- och prospekteringsbolag stort handlingsutrymme. Resultaten har legat långt från bilderna av tusentals nya jobb och ökade skatteintäkter som branschen och många politiker har målat upp.
Mot den bakgrunden är det inte att undra på att det lokala motståndet mot olika gruvprojekt har vuxit. I Kallak utanför Jokkmokk, Rönnbäcken utanför Tärnaby, Norra kärr norr om Gränna och många andra platser runt om i landet har planer på gruvor mötts av omfattande protester. Det har bidragit till att det nu är regeringen som kommer att ta besluten om flera av de kontroversiella gruvplanerna. De här besluten kommer att visa var gränsen går för vad gruvbolag får göra. 

Några av de viktigaste ärendena är:
Kallak/Gallok: Gruvan och vägen där malmen ska transporteras inkräktar på två samebyars betesmarker och skär av flyttleden mellan fjäll och skogsland. Samhällets kostnader för att rusta upp vägar och järnväg för att klara malmtransporterna beräknas bli hög. Av dessa skäl har Länsstyrelsen i Norrbotten sagt nej till projektet.
Laver: Boliden vill öppna en jättestor koppargruva utanför Älvsbyn. Just nu räknar man med att fyndigheten omfattar över en miljard ton. Avfallet (99,8 procent av det som bryts) ska läggas i en avfallsdamm. Länsstyrelsen har sagt nej eftersom verksamheten ligger i ett naturskyddat område och inkräktar på en samebys betesmarker.
Norra kärr: Planen är att starta en dagbrottsgruva för sällsynta jordartsmetaller några kilometer från Vättern norr om Gränna. Det finns oro för metalläckage till omgivande vattendrag och påverkan på naturskyddade områden. Delar av fyndigheten innehåller höga halter av de radioaktiva ämnena uran och torium. Regeringen har tidigare sagt ja till gruvplanerna, men fick bakläxa av Högsta förvaltningsdomstolen.

Besluten om dessa frågor är viktiga. Hur mycket får gruvor inkräkta på renskötselns verksamhet? Får man starta gruvor i områden som är skyddade enligt EU:s Natura 2000-regler? Vilka kostnader för vägar och järnvägar är det rimligt att samhället betalar i samband med gruvprojekt? Vilka slutsatser kan man dra efter några årtionden med en avreglerad gruvbransch? Men den politiska tystnaden är i det närmaste total.
Det är mycket möjligt att regeringen försöker skjuta upp besluten, i synnerhet när det gäller Kallak, till efter valet. Ja till Kallak skulle ytterligare undergräva Miljöpartiets trovärdighet i miljöfrågor. Nej till Kallak skulle gå stick i stäv med Socialdemokraternas ambitioner att få gruvbranschen att växa. Det finns all anledning att se till att tystnaden bryts inför valet. Det gäller att sätta press på partierna att bekänna färg i dessa viktiga frågor. 

Rättvisepartiet Socialisterna/Offensiv säger:
• Riv upp minerallagen – begränsa bolagens rättigheter att leta efter malm och planera för nya gruvor
• Utvinning av malm och andra naturresurser måste ge ekonomisk återbäring till de berörda områdena.
• Förstatliga gruv- och metallindustrin. Demokratisk planering för återvinning och hushållning med metaller.