6 timmars arbetsdag – för kontroll över våra liv

Publicerad av Åsa Karlsson

Tema: Arbetsmiljö

Behovet av minskad arbetstid med bibehållen lön visar inte minst Förskoleupproret. (foto: Cramo Group / Flickr CC)
Behovet av minskad arbetstid med bibehållen lön visar inte minst Förskoleupproret. (foto: Cramo Group / Flickr CC)

Som alltid är det en klassfråga. Att vår tid är dyrbar och mer värd än pengar diskuteras nu livligt bland den bildade medelklassen som mer än gärna arbetar på konsultbyråer som erbjuder flexibel arbetstid eftersom ”det inte är möjligt att vara kreativ åtta timmar om dagen”, men som inte vill lagstifta, förstås. 

Att hoppa av sitt välbetalda jobb, leva lite off the grid, köpa husbil och luffa, men samtidigt skriva böcker eller göra en pod, åka på retreat eller i alla fall välja lediga fredagar tycker den ”bildade medelklassen” låter trevligt. Men när den borgerliga tankesmedjan Timbro hyllar det ”friare arbetslivet, där vi kan skräddarsy våra karriärer”, menar de något helt annat. Miljoner har förvandlats till en ny underklass, tjänstehjon, rättslösa, ansiktslösa, genom gigekonomins frilansande, timanställda, projektanställda, über-inteanställda som febrilt sliter för att få ihop till mat för dagen.
År 2016 var 60 miljoner frilansare i USA (Freelancing in America), och varannan ung arbetare lever i den hårda, förödande verklighet som detta är. Inget kollektivavtal, inga rättigheter. ”Icke-traditionella modeller som ger individen möjligheter”. De kallas NextGen och sägs vara nästa stadium för uppdaterade arbetsmarknader. Appföretagen vägrar ta ansvar. Borgarna jublar. Detta är nutidens daglönare.
1976 hade alla politiska partier i Sverige utom Moderaterna 6-timmars arbetsdag som långsiktigt mål i sina partiprogram. 1970 kom lagen om 40-timmars vecka. Sedan dess har produktiviteten inom arbetslivet fördubblats, utan att det har haft någon som helst effekt på hur många timmar vi jobbar.

När jag söker på ”6-timmars arbetsdag” får jag 96 500 träffar. Lönearbete debatteras, och framtidens arbetsmarknad är digitaliserad och robotiserad å ena sidan. Vi skulle redan idag kunna arbeta 4 timmar om dagen och sedan tillbringa resten av dygnet som medborgare. Å andra sidan finns appföretagens hänsynslösa exploatering, en oreglerad marknad som paradoxalt har kastat oss tillbaka till den tidiga industrialiseringens rovdrift på mänsklig arbetskraft.
Där finns taxichaufförer som förut kunde leva på 40-50 timmars veckor. Nu räcker inte ens 120-timmars veckor och ingen bryr sig om du blir sjuk eller dör på jobbet. Cykelbuden i Stockholm tjänar i snitt 20-45 kronor i timmen efter skatt och avgifter. Ett av dessa bud jobbade sju dagar i veckan och fick ut 700-1 000 kr/vecka (ETC:s granskning av UberEats).
En basinkomst, medborgarlön, testas nu i bland annat Finland, Nederländerna och Kanada. I Schweiz röstade nästan en fjärdedel ja till medborgarlön i en folkomröstning.  

Svartedalens äldrecentrum i Göteborg har avslutat ett projekt där man införde 6-timmars arbetsdag, i syfte att förbättra arbetsmiljö och livskvalitet för personal och för brukarna. Man lyckades över förväntan. Trots det försökte Moderaterna med hjälp av SD i Göteborg att stoppa projektet i förtid. ”För dyrt” var argumentet. Färre skador och problem på arbetsplatsen, lägre kostnad för övertid, färre sjukskrivningar (5,8 procent jämfört med 12,1 procent i Göteborg i snitt) och 64 procent ökade aktiviteter för brukarna – inget av detta brydde sig M om.
Att borgare av olika blåbrun kulör är emot reformer är förstås inget nytt. Moderaterna har ju röstat nej till i princip alla reformer sedan biblisk tid.

Stressforskningsinstitutet genomförde en 18-månaders studie där 354 heltidsanställda i offentlig sektor deltog – vård, skola och omsorg. De fick 25 procent minskad arbetstid med bibehållen lön. De slog fast att 6-timmars arbetsdag helt klart leder till mindre stress och förbättrad sömn. Både arbetslivet och vardagslivet förbättras, där orken och lusten ökar. Folk blir mindre ofta sjuka och är gladare. Det obetalda arbetet hemma blir oftare delat och barnen ser mer av sina föräldrar, för de som är i en familj. Människor blir aktivare i samhällslivet (Veckans Affärer 2017-01-04).
Många tunga och slitsamma yrken är kvinnodominerade och deltidsfällan, det vill säga att kvinnor helt enkelt inte orkar arbeta heltid motsvarande 40 timmars vecka utan tvingas till deltid, lägre lön och sämre pension, skulle försvinna med en arbetstidsförkortning. Sjöjungfruns Äldreboende i Umeå behövde förbättra arbetsmiljön för både personal och brukare. Med 6-timmars arbetsdag lyckades de skapa en tryggare och lugnare arbetsmiljö.
Samhällets utveckling ska främja människors liv. Nu gäller det att fackföreningar och den samlade arbetarrörelsen slåss för att normen ska bli 6 timmars-dag/30 timmars-­vecka! 

Enligt vissa beräkningar skulle all den övertid som dagens hårt pressade anställda jobbar räcka till 150 000 fler jobb om man istället införde arbetstidsförkortning. De som idag inte kan arbeta enligt heltidsnormen, av olika orsaker, skulle lättare få jobb. Vi är inte robotar. Vi behöver tid att vila. Heltid som den ser ut idag är för tungt. Om vi alla delar på jobben får vi tid att leva. Toyota center i Mölndal har haft 6-timmars arbetsdag sedan 2002 och tänker fortsätta med det. Man hade problem med långa köer och missnöjda kunder. Då infördes två pass à sex timmar med heltidslön.
Vänsterpartiet är det riksdagsparti som starkast driver frågan. Vissa inom partiet vill att man ska göra det till den främsta valfrågan i valrörelsen, men ledningen håller emot och är lite vagare. Dock ska alla kommuner erbjudas försök med sextimmars inom till exempel vården. ”Utbildning och att dela på jobben ska gå hand i hand”, säger partiledaren Jonas Sjöstedt, lite lagom luddigt.
MP har istället Livskvalitet som sin slogan, och eftersom de inte gärna talar om klass pratar man istället om de som ”inte har grundläggande ekonomiska behov tillfredställda” (fattiga, arbetarklass etc) och alla andra, som vill prioritera tid och annat än materiella ting (medelklass, överklass, jätterika). 35-timmars vecka är deras förslag.
Feministiskt Initiativ, partiet som drivs av ”kärlek och visioner” (enligt vad de skriver på sin plattform), har en Schyman-inspirerad syn på folkhälsa, hållbar livsstil, hbtq-frågor och antirasism, och vill se en generell 30-timmars arbetsdelning av alla jobb för att få friskare och mer aktiva medborgare. De menar att en reform i princip betalar sig själv i sänkta sjukskrivningskostnader och ökad livskvalitet, färre blir arbetslösa med mera.

Arbetskritikens guru, professor Roland Paulsen, har skrivit flera böcker om alternativ till lönearbete och påpekar att vi tillbringar cirka 8 procent av våra totala liv på jobbet. Resten av tiden lever vi ”obetalt” och det är dessa andra timmar som borde vara det centrala. Hans kritik av industrisamhällets tvång och exploatering och hyckleri, där arbetslösa pressas till det yttersta samtidigt som andra jobbar ihjäl sig med övertid, är intressant och hans analys retar gallfeber på borgarna, medan allt fler lyssnar intresserat.
Det är en fråga om makt och kontroll. Är det kapitalet som ska styra eller ska vi ta kontrollen över våra liv?