Återuppbygg kamporganisationen

Publicerad av Amer Mohammed Ali

Plats: Göteborg Tema: Bostäder

– Det är de öppna klasstriderna som har skapat och byggt upp vår nuvarande demokrati, säger Kristofer Lundberg. (foto: Sari Hevosaho)
– Det är de öppna klasstriderna som har skapat och byggt upp vår nuvarande demokrati, säger Kristofer Lundberg. (foto: Sari Hevosaho)

Aldrig tidigare har väl ett regionval till Hyresgästföreningen fått sådan uppmärksamhet såväl inför valet som efter. Kristofer Lundbergs valseger till att leda Hyresgästföreningens näst största region med 77 000 medlemmar har verkligen inneburit en jordbävning inom hyresgäströrelsen och tänt ett hopp bland breda skikt av aktivister och förtroendevalda, vilket också har fått medial uppmärksamhet.

Efter att valresultatet hade kommit rapporterade Sveriges Television: ”Kristofer Lundbergs kandidatur har setts som kontroversiell på grund av hans engagemang i Rättvisepartiet Socialisterna. Diskussionen om hans politiska sympatier hindrade honom dock inte från att ta över som ordförande.”
Hem och Hyra skrev: ”Kristofer Lundbergs kandidatur har ifrågasatts eftersom han är aktiv i Rättvisepartiet Socialisterna, ett litet parti långt ut på vänsterkanten som bekänner sig till marxismen”. Hem och Hyra konstaterar samtidigt att ”Omröstningen talade sitt tydliga språk. Kristofer Lundberg fick förkrossande 60 procent av rösterna. Beskedet möttes med jubel på årsmötet.”
Tidningen Göteborg Direkt som går ut till samtliga av stadens hushåll skriver: ”Han vill göra Hyresgästföreningen till en kamporganisation som ska mobilisera medlemmarna. I helgen valdes Kristofer Lundberg till ny ordförande i Västra Sverige – trots motstånd från föreningstoppen.” 

Expressen/GT rapporterar om hur Moderaternas kommunalråd har kritiserat valet med en länk till en högerextrem websida:
”Under lördagen utsågs Kristofer Lundberg till ny ordförande i Hyresgästföreningen i västra Sverige. Lundberg är även medlem i och avlönad av Rättvisepartiet Socialisterna. Detta ville allianspartiernas gruppledare Jonas Ransgård, M, kommentera under lördagskvällen när han skrev en tweet som inleddes: ’Noterar att @hyresgastvast nu intagit en tydlig position i den politiska debatten i #gbgftw, Grattis Kristofer – många hyresgäster kommer nu att få följa med på en resa de nog inte beställt.’” 

Du har pekat på att du vill återuppbygga Hyresgästföreningen till en kamporganisation, kan du förtydliga vad du menar?
– Det viktigaste vi kan erövra i kampen är inte bara bättre bostäder eller högre löner, utan erfarenheter i kampen som sådan. Varje strid innehåller ett värde i sig om vi kan dra nödvändiga slutsatser och lärdomar ur den som stärker vår organisering och förbereda medlemmar för nya strider som oundvikligen kommer. Att vi vann kommunalisering av 900 lägenheter i Hammarkullen har inspirerat Lövgärdet att följa exemplet, att Rannebergen stoppade utförsäljningar har satt exempel för hela regionen, att vi fick igenom 0-alternativ vid renovering på Bredfjällsgatan och Gropens Gård har gett stöd till att det är efter den modellen vi ska arbeta i regionen. Den organisering och de strider som uppkommer idag kommer också att vara en viktig skola för ett kommande samhällsbygge.
– Inga verkliga förbättringar för folkmajoriteten har uppkommit som en skänk från ovan, utan har varit resultat av kamp och organisering. Bostäder till en rimlig kostnad, reglerad arbetstid, pensioner, semester och så vidare har varit resultat av strejker och massdemonstrationer. Det är de öppna klasstriderna som har skapat och byggt upp vår nuvarande demokrati. Men det är få som talar om detta idag. Hyresgästföreningen har i högsta grad spelat en viktig roll i detta. 

Arbetarrörelsens alla delar behöver återuppbyggas, återerövras, förändras och förnyas på basis av solidaritet, sammanhållning, demokrati och gemenskap. Vad är unikt med Hyresgästföreningen? 
– En politisk rörelse som Hyresgästföreningen existerar inte för sin egen skull, utan har ett större syfte. Framtidsprogrammet som antogs av stämman för två år sedan slog fast att rörelsen bör återgå till sin samhällskritik och här behöver en också erbjuda ett alternativ. Exakt hur detta ska se ut är inte upp till mig, utan till medlemsbasen. Men med en regionstyrelse som uppmuntrar engagemang och initiativ skapas förutsättningarna. Vi kommer arbeta för att ena regionens föreningar i gemensamma bostadspolitiska aktiviteter. Nu på lördag har vi Hyresgästernas dag, en bostadspolitisk manifestation mot marknadshyror som sker samtidigt över regionen. I Göteborg samlas vi på Olof Palmes plats.

Varför tror du att det fanns de inom rörelsen som motarbetade din kandidatur?
– För många av folk- och arbetarrörelsens ledare och anställda har politiken blivit en väg till karriär snarare än en livsuppgift att förändra samhället. Ideologi och principer förflyttas därmed allt längre bort från dess medvetande. Många medlemmar inom folkrörelsen har försökt göra motstånd mot denna högervridning, men i takt med acceptansen av kapitalismen som slutgiltigt system och möjligheten till personlig karriär har vi sett en ökad maktkoncentration och ett urholkande av den interna demokratin, för att säkerställa ledningens makt. Jag har ju långt innan jag blev vald in i regionstyrelsen kritiserat denna utveckling, så visst handlar det om att försvara sin egen makt för de som har motarbetat mig. 

Vad hoppas du kunna åstadkomma den närmaste tiden?
– Jag ser ett stort behov av att utveckla rörelsen, uppmuntra till skolning, debatt och valmöjligheter. Jag vill se en rörelse som är mer representativ på alla nivåer vad gäller ålder, kön och bakgrund. Vi behöver en öppen dialog och utbyte av idéer och information, en offensiv folkbildning. Folk- och arbetarrörelsens styrka kommer alltid underifrån. Självorganisering uppstår där människor går samman i gemensam handling. Jag litar på kraften hos rörelsen. Här måste vi samlas och formulera krav som kan skapa enighet och samling kring en gemensam kamp, men som samtidigt höjer medvetenheten. Den sociala kraft som finns i husen i våra bostadsområden och på golvet på våra arbetsplatser besitter den verkliga makten i samhället om bara människor förstår sin egen styrka, avslutar Kristofer Lundberg.