1 maj: McStrikes mot slavlöner

Publicerad av Socialist Party England & Wales

Plats: Manchester Tema: Facklig kamp

10 pund i timmen och drägliga arbetsvillkor är några av de krav som de strejkande ställer. (foto: )
10 pund i timmen och drägliga arbetsvillkor är några av de krav som de strejkande ställer. (foto: )

Strejkande McDonaldsarbetare kräver en lön det går att leva på och bra arbetsvillkor. 

Den 16 april röstade McDonaldsarbetare organiserade i Bakers, Food and Allied Workers Union (BFAWU, motsvarande Livs) för att strejka med 95,2 procents stöd i fem restauranger i Storbritannien. Detta var ett överväldigande mandat för den kommande ”McStrike” som ägde rum på internationella arbetardagen 1 maj.

De fem restaurangerna som strejkade finns i Crayford och Cambridge (pionjärerna i den första historiska McStrejken ifjol), Manchester samt två i Watford.
I Watford röstade 100 procent för att strejka, vilket är extra glädjande då Watford är hemstaden för McDonalds vd och multimiljonär Steve Easterbrook.
Vid midnatt till den 1 maj gick arbetare på Oxford Street McDonalds i Manchester, den största och mest besökta, ut i sin första strejk någonsin. Trots att det bara fanns några få fackliga medlemmar hade det en stor och historisk påverkan.  

För att välkomna de som strejkade utanför McDonalds fanns andra arbetare och omkring 40 sympatisörer från fackföreningar och organisationer som Young Socialist och Socialist Party (CWI England/Wales). Beslutsamheten och stödet arbetarna fick visades i att det några timmar senare var en annan stor och livlig strejkvaktskedja som täckte upp morgonskiftet.
BFAWU-medlemmarna Lauren och Ali fanns på plats, som skamligt nog hade blivit avstängda från sitt jobb då de hade lyft oro över hälso- och skyddsfrågor och därmed börjat organisera sina kollegor.  

För några veckor sedan ägde en solidaritetsprotest rum utanför McDonalds för att kräva att de skulle få komma tillbaka till arbetet och för att bygga upp ett stöd för strejken.
När såväl Lauren som Ali talade i strejkvaktskedjan lyfte båda fram hur hutlöst det är att arbetare under 25 år tjänar mindre och att strejken handlar om att kräva 10 pund (120 kronor) i timmen utan att ungdomarna undantas från detta.
BFAWU:s ordförande Ian Hodson talade och kallade McStrejken för ”en symbol för alla arbetare med låga löner och noll-timmars­kontrakt som visar att man kan slå tillbaka!”.
I Manchester firar vi 150 år sedan fackföreningsrörelsens födelse och det finns knappast något bättre sätt att fira det på än att stödja och hjälpa till att sprida denna strejk samt bygga en rörelse som kan bli kvitt dessa exploaterande arbetsförhållanden för alltid.  

De strejkande på de två restaurangerna i Watford protesterade kring lunchtid.
En av arbetarna där och tillika medlem i Socialist Party berättar om varför han deltog:
– Det är dags för Steve Easterbrook att förklara varför McDonalds inte respekterar sina arbetare. Han tjänar tusentals pund om dagen medan vi knappt har en lön att leva på.

Med vår beslutsamhet och det stora stödet vi har fått kan vi vinna. Våra krav är enkla och tydliga:
• 10 pund i timmen och ett stopp på de exploaterande ungdomslönerna, som diskriminerar ungdomen.
• Ett stopp på noll-timmarskontrakt.
• Fullt erkännande av fackföreningen och ett stopp på mobbning, trakasserier och missbruk.