Alarmerande situation på Haninges fritidshem

Publicerad av Robert Bielecki

Plats: Haninge Tema: Skola och barnomsorg

Fritidshemmen i landet går på knäna, med en kraftig minskning av antalet heltidsanställda pedagoger. Det visar Lärarförbundets granskning från den 7 maj. I Haninge är situationen ännu värre än rikssnittet, och talar sitt tydliga språk: Det kommer inte att hålla i längden.

Sett till hela landet har antalet elever per heltidsanställda fritidspedagoger på fritidshemmen ökat markant från år 2012 till 2017, från 37 elever till 54. I Haninge har utvecklingen varit ännu mer drastisk: från 96 till 152 elever under samma tidsperiod.
Haninge är åttonde sämsta kommun i Stockholms län (plats 18 av 26 kommuner) vad gäller lärartätheten, och att Haninge ”bara” är åttonde sämst med en sådan usel lärartäthet är talande för den extrema situationen i länet.
Vad gäller antalet elever per fritidshem ligger Haninge också över rikssnittet, med 46 elever mot snittets 40. Det innebär att det i snitt saknas en heltidsanställd pedagog på över två av tre fritidshem. 

– Bristen på utbildade lärare i fritidshemmen gör det svårt att bedriva undervisning utifrån läroplanens intentioner och fritidshemmen har dessutom aldrig haft så många inskrivna elever som idag, kommenterar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand på LF:s hemsida den 7 maj.
Lärarförbundets undersökning från den 10 april i år från, Mer tid för kvalitet och arbetsglädje – 2 000 lärare i fritidshem, visar också på det pressade läget inom fritidshemmen. Tre av fyra har för hög arbetsbelastning (bara 5 av de 2 221 tillfrågade uppgav att deras arbetsbelastning är låg!), där de anställda uppger att lönen har legat kvar på en låg nivå samtidigt som arbetsbördan har ökat. Det innebär naturligtvis att det blir svårare att utföra det pedagogiska uppdraget och säkerställa en god skolmiljö för eleverna.
Skolverkets riktlinjer om att fritidshemmens verksamhet ”bör utgå från elevernas intressen och erfarenheter och anpassas till att elever har olika förutsättningar” blir också väldigt svårt, om inte omöjligt, att uppnå – särskilt i Haninge.
Undersökningen visar vidare att många saknar utbildade kollegor, att det råder en brist på möjligheten till kompetensutveckling med mera. 

Haninge har länge varit en bottenkommun vad gäller skolan. Lärarförbundets årliga rankning över landets bästa skolkommuner har konsekvent placerat Haninge i bottenskiktet, särskilt vad gäller lärartäthet och antalet utbildade lärare. Detsamma gäller fritidshemmen.
Utöver detta har Haninge kommun länge monterat ned kultur- och fritidsverksamheter utanför skolan, som Lakeside vid Rudansjön, uppstyckningen av det prisade Jordbrogården, planerna på att rasera Ungkulturhuset Porten, planerna på att riva Jordbro kultur- och föreningshus och bygga ett nytt, mycket mindre sådant där alla föreningar inte kommer att få plats, med mera. Ska barn och ungdomar inte ha rätt till en meningsfylld, lärorik fritid?
Istället skuldbelägger man de ungdomar som inte har någonstans att ta vägen, då man i decennier har raserat och urholkat välfärden.

Det får vara nog nu – nog med den accelererande högerpolitiken som kommer från såväl S-C-MP-styret som M-L-KD-oppositionen, ofta med stöd av det rasistiska högerpartiet SD. I kommunvalet i Haninge 2018 finns det bara ett alternativ för en politik som står för verkliga satsningar på välfärden – skola, fritidshem med mera. Det alternativet stavas Rättvisepartiet Socialisterna, den verkligt kämpande oppositionen.

Rättvisepartiet Socialisterna säger:
Anställ 95 nya fritidspedagoger till Haninges fritidshem – max 30 barn per avdelning.
Ge möjlighet till vidareutbildning utan att behöva gå ned i deltid. Höj lönerna.
Kasta ut riskkapitalisterna från skolan.
Mindre klasser och ökad lärartäthet. Nej till skolnedläggningar, centralisering och stordrift.