”Kraften att förändra kommer underifrån”

Rättvisepartiet Socialisterna: Manifest för Angered

Publicerad av RS Göteborg

Plats: Angered, Hammarkullen, Rannebergen, Lövgärdet Tema: Bostäder

Rättvisepartiet Socialisterna har gång på gång visat att gemensam kamp underifrån lönar sig. (foto: Lars Mongs)
Rättvisepartiet Socialisterna har gång på gång visat att gemensam kamp underifrån lönar sig. (foto: Lars Mongs)

Angered står inför stora utmaningar. Många saknar de mest grundläggande behoven som bra skola, arbete, bostad och trygghet. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kämpar för att tillsammans med de som bor och arbetar i stadsdelen förändra situationen till det bättre. 

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) gör därför ett viktigt arbete i stadsdelen genom sin politiska och sociala organisering, och har stått i fronten i kampen för trygghet i området genom sina insatser. Vi är dock medvetna om att otryggheten hör samman med ekonomiska och sociala faktorer, och om den ekonomiska och sociala situationen inte förbättras kommer den ökade tryggheten vi har kämpat oss till bara att vara tillfällig.

RS medlemmar har tillsammans med andra föreningar och boende i området, inte minst de lokala hyresgästföreningarna, kämpat för att skapa trygghet och framtidstro hos stadsdelens invånare. Detta arbete har troligtvis varit den viktigaste orsaken bakom de positiva siffrorna i ökad trygghet, snarare än den ökade kameraövervakningen som polisen precis har inlett runt om i stadsdelen.

Viljan att påverka och förbättra vår stadsdel och samhället i stort finns i området, och historien har lärt oss att makten att skapa denna förändring växer när vi går samman och kämpar kollektivt, vilket är vad arbetar- och folkrörelsen historiskt har gjort.

Vi har kunnat visa på att vi har mer att säga till om lokalt än vad många tror, bara vi organiserar oss och mobiliserar våra styrkor utåt. I Angered finns flera exempel på detta.

Hammarkullen – kommunalisering

Kampen mot privata slumvärdar på Bredfjällsgatan och Gropens gård i Hammarkullen som segrade i december 2015 var en viktig seger då 900 lägenheter kommunaliserades och togs över av Bostadsbolaget. Lägenheterna är i stort renoveringsbehov då de har drabbats av fukt- och mögelskador, kyla och skadedjur.

Kommunaliseringen var ett resultat av tre års massiva protester från hyresgästkollektivet, initierade av RS vars krav fick bred uppslutning i området och slutligen även fick stöd av Hyresgästföreningen och de boende. Bostadsbolagets övertagande har inneburit att det nu kommer att inledas renoveringar i de eftersatta lägenheterna.

Hyresgästföreningen i området, vilka har en kämpande ledning, agerade direkt med att kräva att de boende ska få makt och inflytande över renoveringarna för att slippa hyreshöjningar som skulle innebära att de inte har råd att bo kvar.

Efter ett år av debatter, möten, manifestationer, social och politisk påtryckning och opinionsbildning aviserade Bostadsbolaget att de kommer att genomföra renoveringarna med ett 0-alternativ, en renovering utan hyreshöjning. Detta är unikt och ett direkt resultat av kamp underifrån.

Att Bostadsbolaget tog över lägenheterna firades i stadsdelen för att en nu skulle få långsiktiga ägare, men i april 2016 meddelade Bostadsbolaget via media att de planerade att ombilda 450 lägenheter till bostadsrätter. 

RS agerade direkt: under en helg i maj månad samlades över tusen namnunderskrifter in och en kampanjplan mot ombildningar lanserades. Politikerna drog genast tillbaka planerna på ombildningar.

Även Hyresgästföreningen och boende i området konstaterade tidigt att de var beredda på att kämpa för att försvara hyresrätten och ge de boende makt och inflytande över sitt närområde.

Rannebergen stoppade utförsäljning

I oktober 2017 fattade den kommunägda koncernen AB Framtiden beslut om att sälja ut 289 av allmännyttans lägenheter i Rannebergen som ägs och förvaltas av Bostadsbolaget. Samma dag konstaterade RS i partiets tidning Offensiv att ”Rättvisepartiet Socialisterna står tillsammans med de som nu klart och tydligt säger nej till utförsäljningar av allmännyttan.”

Orsaken till försäljningen var att allmännyttan ville komma över byggbar mark i Lövgärdet som Victoria Park äger men inte vill sälja, utan i stället byta mot lägenheter. På så sätt använde de utpressning som metod mot kommunen för att göra inbrytningar i nya områden på hyresgästernas bekostnad. 

Victoria Park är ett kritiserat privat bolag vars enda syfte är vinstmaximering. De är inte seriösa förvaltare och har inget långsiktigt perspektiv på sitt ägande, men Socialdemokraterna sade sig garantera att Victoria Park var en seriös och långsiktig ägare. RS medlemmar i Rannebergen uppmanade till kamp och protester.

På ett möte organiserat av Hyresgästföreningen samlades 360 personer som beslutade om demonstrationer och namninsamlingar. 

Arbetsgrupper med omkring hundra aktivister sattes upp och på bara några dagar hade 2 000 namnunderskrifter samlats in. Hyresgästföreningen Angered agerade föredömligt i kampen mot utförsäljningarna.

Bostadsbolagets egna lärdomar från Hammarkullen är att det var svårt att arbeta och bedriva ett positivt arbete i området då en stor stor del av området missköttes av privata aktörer vars enda syfte var att tjäna pengar. Det var orsaken till att Bostadsbolaget slutligen efter folkliga protester köpte upp de privata lägenheterna på Bredfjällsgatan och Gropens Gård. Koncernen AB Framtiden försökte nu tvinga in Rannebergen i en sådan situation som Hammarkullen tog sig ur.

Victoria Park, som idag äger och förvaltar delar av Lövgärdet, är hårt kritiserade. 

I Lövgärdet vill de boende se en kommunalisering av det privata beståndet då lägenheterna är eftersatta, servicen dålig, människor inte får hjälp vid felanmälan och när människor flyttar ”topprenoveras” lägenheterna med kraftiga hyreshöjningar som följd. Att då släppa in dem i Rannebergen skulle vara direkt skadligt och försvåra arbetet med att lyfta området från en negativ spiral. Det skulle riskera att lägga krokben på de sociala insatserna som görs av civilsamhället och därmed slita isär området på nytt.

Hyresgästerna i Rannebergen och Angered oroas liksom många andra av försäljningar av allmännyttan och var beredda på strid.

Flera demonstrationer vid kommunfullmäktige organiserades, namninsamlingar med över 2 000 namn lämnades till politiker, stormöten, opinionsbildning och uppvaktande av politiker fick flera av de folkvalda att ändra uppfattning. Slutligen drog även Socialdemokraterna tillbaka planerna på utförsäljning.

RS är motståndare till utförsäljningar av allmännyttan och uppmanar boende, Hyresgästföreningen och andra rörelser att göra gemensam sak och protestera mot den skandalösa politik där dagens och morgondagens hyresgästers liv och hem används som brickor i ett politiskt spel som kommer att kosta dem dyrt. 

 Privatiseringspolitiken och utförsäljningarna av allmännyttan resulterar i fördjupad segregation, trångboddhet och i slutändan hemlöshet och utslagning.

Lövgärdet: Renovera på boendes villkor

Stärkta av segern i Rannebergen mot Victoria Park och inspirerade av kampen i Hammarkullen bjöd Hyresgästföreningen in till möte i Lövgärdet för att diskutera vad vi tillsammans kan göra för att förbättra området och ta kampen mot en oseriös fastighetsägare.

Victoria Park är ett bolag vars aktie steg med 150 procent för två år sedan då de gjorde en vinst på 800 miljoner kronor. Deras affärs­idé är att köpa upp miljonprograms­områden, renovera när människor flyttar och då höja hyrorna.

I Lövgärdet höjs hyrorna från 4 800 kronor till över 7 000 efter bristfälliga renoveringar.

RS anser inte att det är rimligt att ha en fastighetsägare som struntar i underhåll i området fram till den dag människor flyttar och då renoverar och höjer hyrorna till max med en mycket bristfälligt genomförd renovering.

Då Victoria Parks agerande är oansvarigt mot såväl nuvarande som kommande hyresgäster har RS drivit frågan om kommunalisering under en längre tid. Det har dock setts som utopiskt av många, även om de har stött kravet.

Men efter segern i Rannebergen har de boende fått självförtroendet om att kamp lönar sig.

På Hyresgästföreningens första möte efter segern i Rannebergen som samlade över 120 personer gavs genast ett massivt stöd till kravet på kommunalisering.

Därefter har ytterligare tre stormöten och en demonstration bakom samma krav organiserats och i skrivande stund pågår mobilisering för ytterligare en demonstration efter att amerikanska, tyska och ryska kapitalister visar intresse för att köpa upp Victoria Park, vilket har aktualiserat kommunaliseringskravet. Först ut att visa intresse var investeringsfonden Starwood Capital som vill köpa upp Victoria Park för 8,9 miljarder svenska kronor.

När Victoria Park skulle få möjlighet att byta till sig 289 lägenheter i Rannebergen mot mark i Lövgärdet som en del i Socialdemokraternas utförsäljningar av allmännyttan påstod kommunledningen att detta handlade om långsiktiga ägare.

Bara två månader efter att de boendes protester hade stoppat en utförsäljning i Rannebergen genom massiva protester reses genast frågan om hur långsiktiga ägare Victoria Park är.

– De har uppenbart gillat vår affärsmodell, sa Victoria Parks vd Peter Strand till TT i början av april.

Sex stora aktieägare inom Victoria Park som sitter på en fjärdedel av aktierna ställde sig genast positiva. Sedan dess har fler intressenter gett sig in i budgivningen. Övriga aktieägare måste senast den första juni ta ställning till budet.

Nuvarande hyresgäster i Lövgärdet är starkt kritiska till bolaget och hundratals har i början av 2018 samlats på möten och demonstrationer med krav på renovering under hyresgästernas inflytande och kommunalisering om de inte lever upp till kraven.

Victoria Parks aktieägare har på tre år sett sitt värde öka med 280 procent. Samtidigt bor deras hyresgäster i kalla, eftersatta, mögliga lägenheter eller i bristfälligt renoverade till höga hyror.

Kravet på kommunalisering är högst aktuellt för att kunna driva bort banditerna på bostadsmarknaden.

Bekämpa arbetslösheten

Arbetslösheten i Angered är 13 procent, vilket kan jämföras med 6,6 procent i Göteborg som helhet. 85 procent av ungdomarna studerar inte vidare efter gymnasiet.

Renovering och nybyggnation borde därför innefatta att områdets arbetslösa ungdomar får utbildning, lärlingsplats och arbete hos de företag som bygger och renoverar. De bör även erbjudas fortsatt jobb och lägenhetskontrakt efteråt, krav som RS lokalt driver på för att de ska ställas på bostadsbolagen i en social upphandling.

Lägenheter bör byggas och renoveras klimat­anpassat för att uppnå klimatmål och de nybyggda hyreshusen bör ge plats till mötesplatser och lokaler till det lokala föreningslivet. Angered har ett rikt och levande föreningsliv. Föreningarna har också varit en viktig arena i kampens mobilisering för att försvara området från nedskärningar.

RS försöker ta viktiga steg för att möjliggöra fler samarbetsformer mellan föreningar och arbetsplatser. Vi kämpar för kulturell hållbarhet, vilket endast kan uppnås genom att stärka befintliga och nya folkrörelser och föreningar.

Angereds föreningsliv hotas i dagsläget av stängda föreningslokaler, nedskurna föreningsbidrag och ökad byråkrati, vilket försvårar för föreningarnas verksamma och hela området på sikt.

De krav som RS lyfter är något som har vuxit fram genom samtal och dialog med tusentals människor i området, genom våra möten och samarbeten med andra genom åren där boende själva har lyft upp vad som behövs i området.

Vår verksamhet är levande och ett verk av såväl vår egen kraft som de vi samarbetar med. Det är tyvärr den delaktigheten som saknas när många andra verksamma i området kommer in och vill agera.

Vad som borde ske i Angered när intressenter kommer hit, oavsett om det är att skapa konst, bygga bostäder eller förändra torget, är att det borde ske i samverkan med de boende under deras kontroll och inflytande.

Hållbara bostadsområden byggs upp bäst av dem som själva bor i områdena. Vi verkar därför för ett verkligt inflytande och en lokal demokrati. Specialisterna i alla frågor är de som bor och verkar i området.

Det påstås ofta om vårt område att det skulle finnas ett svagt demokratiskt intresse med hänvisning till valdeltagande eller brist på engagemang. Men passivitet är inget som betecknar Angered. Här finns det ett stort socialt engagemang, men man saknar med rätta tilltro till myndigheter och de traditionella politiska institutionerna. Det kan ses i att några få kan delta på möten sammankallade av stadsdelen, men hundratals på möten organiserade av civilsamhället.

Det handlar om vilka som har förtroende i området. Den kamp och rörelse som våra medlemmar är med och bygger upp i Angered är ett exempel att följa för andra stadsdelar och städer.

Vi kämpar för att varje lokalt område ska ha makt och inflytande över sina bostäder, över sitt närområde, över vilken konst som kommer upp, hur torgen ska förändras eller hur renoveringar och upprustning ska gå till. I den processen är vi väl medvetna om att de som har makt kommer att tvingas lämna ifrån sig makt för att andra ska få mer makt.

Vi är inte intresserade av skendemokratiska processer eller att legitimera aktörer som inte menar allvar i frågan om lokal demokrati, utan gör allt för att stärka en framväxande lokal demokrati.

Förortsråd för makt och inflytande

Som ett resultat av kamp och organisering har en ny form av organisering vuxit fram i Angered. 

Befolkningen har gång på gång rest sig mot nedskärningar på vård och utbildning, protesterat mot nedskärningar på social service och på ungdomsverksamhet, mot våld och kriminalitet, för arbete och bostad, för bad och gym, för renovering av eftersatta lägenheter och kommunalisering av privata fastighetsägare. Många av dessa strider har resulterat i seger, vilket visar att kamp lönar sig.

Ur denna kamp har det successivt vuxit fram en unik lokal­organisering med förortsråd och samarbeten mellan de boende, föreningslivet och viktiga arbetsplatser. Förortsråd finns nu i såväl Hammarkullen som Angered i olika former.

Kontinuerliga möten har diskuterat fram lösningar på sociala problem och formulerat egna krav.

Denna organisering har nu börjat kräva ett verkligt inflytande över utvecklingen i stadsdelen.

I Angered har en tröttnat på att beslut tas ovanför våra huvuden, att vi informeras när beslut är fattade eller att man genomför skendemokratiska processer där utgången är planerad i förväg.

Förortsråden kämpar för att låta de boende komma in i processen och få makten över renoveringar, sin boendesituation och närområdet som helhet.

Vi får ofta höra från makthavarna att förändring tar tid, men det är snarare så att förändring kommer ur stora rörelser och när vi väl kämpar kan förändring gå fort. Men för att förändringen ska vara hållbar måste den ligga i händerna på de som berörs. 

Kraften i en varaktig förändring kommer alltid underifrån och det är den som Rättvisepartiet Socialisterna vill stärka. ■