USA: Framgångsrika lärarstrejker skakar om

Publicerad av Per Olsson

Plats: West Virginia, Arizona, Colorado, Kentucky, Oklahoma, North Carolina, Louisiana, Kalifornien, Phoenix Tema: Facklig kamp, Skola och barnomsorg

Masskampen från USA:s lärare har vunnit betydande segrar och spridits runt hela landet likt en löpeld. (foto: Gage Skidmore / Flickr CC)
Masskampen från USA:s lärare har vunnit betydande segrar och spridits runt hela landet likt en löpeld.

USA har under våren skakats av en historisk och mycket framgångsrik skolkamp. Lärarnas strejk i West Virginia i februari-mars, som slutade i seger och en lönehöjning för alla delstatsanställda, blev inledningen till en våg av strejker och andra massaktioner för upprustning av skolan samt höjda löner och bättre villkor för lärare och övrig skolpersonal.

I Arizona, Colorado, Kentucky och Oklahoma har lärarstrejker genomförts och i förra veckan gick North Carolinas lärare ut i strejk mot skolnedskärningar och låga lärarlöner. Ifjol bantades North Carolinas skolbudget med totalt 2,5 miljoner dollar (22 miljoner kronor), vilket bland annat medfört att lärare avskedats. Även i delstaten Louisiana laddar lärarna för strejk. 

Och kampen har lönat sig. Mass­kampanjerna och lärarnas trots av strejkförbud – i fem av de sex delstater där strejker har genomförts råder det strejkförbud för lärare – har resulterat i både höjda löner och mer pengar till de offentliga drivna skolorna. 

Lärarstrejkerna är en del av en uppåtgående kamprörelse i USA. Antalet strejker under det första kvartalet i år var lika många som under hela 2017.

”Skolkampen sprider sig som en skogsbrand”, skrev New York Times i början av april och noterade att: ”Beslutsfattarna och ibland även fackens ledare har stått handfallna inför de strejker och massmöten som i de flesta fall organiserats underifrån, av lärarna själva med hjälp av Facebook. År av lönestopp och nedskärningar har fått vreden att svämma över och inför mellanvalen i november håller lärarna på att etablera sig som en viktig politisk kraft”.

Gräsrotsorganiseringen har gett kraft till facken och tvingat ledningen, ibland mycket motvilligt, att ta strid. Det kollektiva agerandet, tillsammans med stödet från allmänheten, har gjort det möjligt att trotsa strejkförbud och stå emot de styrandes hets, hot och förtalskampanjer. 

Alla delstater som har skakats av lärarstrejker har det gemensamt att de styrs av Republikanerna och ligger i botten vad gäller löner och resurser till skolan. 

Värst är kanske läget i Oklahoma, där bristen på resurser har resulterat i att en av fem skolor hålls stängda en dag i veckan och där lärarna fram till vårens kamp inte hade fått en lönehöjning på tio år. Sedan år 2008 har Oklahomas skolbudget i reala termer och räknat i pengar per elev minskat med 28,2 procent, i Kentucky med 18,8 procent och i Arizona med 13,6 procent, samtidigt som bolag och välbärgade har fått stora, återkommande skattesänkningar. 

Men även i delstater där Demokraterna styr, som exempelvis Kalifornien, har skolan drabbats hårt av nedskärningar och sedan krisen 2007-2008 har snittlönerna för USA:s lärare varit fallande.

De ständiga svältkurerna har lett till en alarmerande brist på lärare, skolmaterial och underhåll. I Arizona läcker det från skolornas tak, skolbänkarna är trasiga och det finns knappt tvål på toaletterna. Det saknas 2 000 behöriga lärare och i 3 400 klasser är det icke utbildad person som undervisar. Som en illustration på krisen är delstatens huvudstad Phoenix fylld med plakat som bär texten: ”Want to teach? When can you start?” (”Vill du lära ut? När kan du börja?”).

I Arizona krävdes det en fem dagar lång strejk, som kulmen på en lång kampanj, innan lärarna och övrig skolpersonal kunde inkassera flera betydelsefulla framgångar. 

Före strejken hade delstatsstyret med den reaktionäre guvernören Doug Ducey i spetsen avfärdat lärarnas med fleras kampanj för upprustning av skolan som ”politisk teater”. Men efter en strejk, som var en av de största strejkerna i USA på länge, tvingades guvernören och övriga beslutsfattare att höja anslaget till skolan med 400 miljoner dollar (3,5 miljarder kronor). Merparten ska gå till att finansiera en ökning av lärarlönerna med 20 procent och den resterande summan ska användas till upprustning, köp av läromedel och skolmaterial. Detta var enligt de strejkande ”den bästa” skolbudgeten på tio år, men ännu en bit från de strejkandes krav på att skolan skulle få 1 miljard dollar (8,7 miljarder kronor) mer. 

– Den nya skolbudgeten är bättre än på länge och det beror inte på dem som har fattat besluten, utan på kampen. Vi gjorde detta möjligt, säger Noah Karvelis i kampanjorganisationen #RedForEd (Upprustning av den offentliga skolan) till lokaltidningen AZCentral den 5 maj.

Skolkampens färg är röd. I exempelvis Arizona har lärarna under arbetet burit #RedForEd:s röda kampanjtröjor. När de styrande i en del distrikt har hotat med böter med upp till 5 000 dollar (43 000 kronor) om lärarna bär kampanj- tröjor på arbetstid har svaret blivit ett kollektivt nej – vi fortsätter, och ännu har ingen bötfällts.

I Arizona fortsätter nu kampen med sikte på att få till stånd en folkomröstning för högre skolanslag – att skolbudgeten ska tillbaka till samma nivå som 2008 – på valdagen i november. Drygt 150 000 namn måste samlas in för att det ska bli folkomröstning, vilket är inom räckhåll.

Lärarnas och övrig skolpersonals kamp för en upprustning av den offentliga skolan är också en kamp för att beskatta bolag och de rika. I Arizona fick storbolagen en skattesänkning på nära 500 miljoner dollar (4,3 miljarder kronor) och delstatens republikanska styre har premierat skolor i privatregi på bekostnad av den offentliga.

Skolkampen i USA manar till efterföljd och visar vad som är möjligt om lärare, skolpersonal och föräldrar går samman. Kampen och solidaritet har gett resultat och kraftigt försvagat den republikanska högern i delstater med svag facklig organisering och – med undantag för West Virginia – utan tradition av arbetarkamp. 

Men under våren har lärarstrejkerna skrivit ett nytt kapitel i den amerikanska arbetarkampens moderna historia och gett ett exempel som har fått efterföljd. Gräsrotsorganiseringen och kampen har ställt den offentliga skolan i fokus och nedskärningspolitikerna har all anledning att frukta valutgången i mellanvalen i november. ■