Trump osäkrar världen

Publicerad av Socialist Party

Plats: Teheran

Att Trump river upp Iranavtalet och flyttar den israeliska ambassaden ökar på spänningarna i Mellanöstern. (foto: Gage Skidmore / Flickr CC)
Att Trump river upp Iranavtalet och flyttar den israeliska ambassaden ökar på spänningarna i Mellanöstern.

Flytten av USA:s ambassad är bara en av många provokationer från Trump i Mellanöstern där spänningen eskalerar på olika fronter. 

Trumps ensidiga förnekande av Irans kärnvapenavvecklingsavtal har kastat Mellanöstern in i en allvarlig kris. Som en pyroman har Trump hällt olja över en redan inflammerad situation, där Syrien och närliggande länder sedan tidigare har ödelagts av ett krig som har pågått längre än första världskriget. 

I dess kölvatten har nya multifacetterade krig och konflikter brutit ut. Ovanpå detta hade det senaste israeliska missilanfallet på iranska styrkor i Syrien kunnat utgöra förebudet för ett nytt krig, till en början mellan Israel och Iran/Syrien, men som senare skulle ha kunnat bli till ett nytt generaliserat regionalt eldhav. 

Trump påstår att upprivandet av det nuvarande avtalet innebär att hotet om att Iran ”någonsin har kärnvapen igen” kommer till ända. Men utkomsten kan bli raka motsatsen: att Iran och andra, som Saudiarabien, skaffar sig kärnvapen som ett svar på detta.

Den brittiska tidningen The Guardian skrev: ”Trumps nedsättande ord förlitar sig på bedyranden som förstärker fördomar, men som inte har någon grund i sanningen”. De slår ifrån sig alla påståenden om att Iran var ”på randen att skaffa världens mest farliga vapen”.

Avtalet tillät Iran att fortsätta anrika uran, men ”det varken tillåter eller var tekniskt möjligt att använda denna process till att producera kärnvapen”. Vad mer var att under avtalet kunde Iran inte upparbeta plutonium som en ”alternativ väg till kärnexplosioner”. The Guardian avslutar med att Trumps tal var ”fjärmat från sanningen”, ett artigt sätt att säga att det var ett hopkok lögner. 

Detta senaste exempel på den högdragna arrogansen från Trump, som representerar USA-imperialismen, föregicks av en ännu större skiftning åt höger i hans regering, då CIA-chefen Mike Pompeo valdes in som utrikesminister och kalla kriget-veteranen John Bolton, som tjänstgjorde i George W Bush administration, blev utsedd till nationell säkerhetsrådgivare. Han är en nykonservativ figur som spelade en framträdande och katastrofal roll i invasionen av Irak. Hans förslag att bomba Teheran var till och med för mycket för Bush att överväga!

År 2000 sade Bolton: ”Om vi omvandlar FN:s säkerhetsråd idag skulle det bara finnas en permanent medlem (USA) eftersom det är den verkliga återspeglingen av maktförhållandet i världen”. USA, genom Bolton, är beredda att försätta resten av världen på ransoner, vilket Trumps handelskrig mot rivaliserande makter visar. 

Den vanvettiga Boltons utrikespolitik går bortom till och med Trumps ”Amerika först”-politik. Den är en tydlig försäkran om ”Amerika ensamt” och en återgång till USA:s unilateralism som underminerades av de misslyckade krigen i Afghanistan och Irak. 

Trumps och Boltons slutliga mål är ett regimskifte i Teheran – inte militärt, utan genom vildsinta sanktioner som skulle kunna få fram en ny regering. Även de få generaler som finns kvar i Trumps administration – som försvarsminister general Mattis, som har haft ett ”lugnande inflytande” på Trump – motsätter sig denna strategi som skulle kunna ha ”oanade konsekvenser” för USA. De tror mycket riktigt att kärnvapenavtalet med Iran fungerade. De försökte, men misslyckades med att hålla tillbaka Trump. 

Trump och de nykonservativa som omger honom kanske inte får den snabba och lätta seger som de tror. Innan hans hot stod de hårdföra islamisterna i Iran – även den ”reformistiska” Rouhaniregimen – inför en massrevolt, inte minst från arbetarklassen som har börjat stärka sig själv genom strejker. Det har också varit öppen trots i olika frågor, som att kvinnor vägrar ha på sig den påtvingade slöjan. 

Men Trumps handlingar kommer troligen kortsiktigt att cementera stödet för status quo. Upptrappade och värre sanktioner – som utan tvekan skulle förvärra den redan desperata ekonomiska situationen för de iranska massorna – skulle inte automatiskt skyllas på regimen, utan på hotet utifrån. 

Trumpregimen hotar också med ”förödande sanktioner” mot de som likt de europeiska länderna har sagt att de ska fortsätta avtalet. Det finns ingen heder bland tjuvar. Rena pengauträkningar – vinstsumman, stålarna, vad de kan extrahera – jämsides med deras strategiska intressen är vad som spelar roll, inte intresset som regionens folk har. Titta på det motsägelsefulla uppförandet hos Putin, som hade ett mysigt möte och ett vänligt samtal med den israeliske premiärministern Netanyahu i Moskva, samtidigt som israeliska flygplan bombade hans ”allierades” militära utposter i Iran och Syrien.  

Detta visar tydligt att arbetarklassen i Mellanöstern och på andra håll bara kan lita på sina egna styrkor och på sina bröder och systrar runtom i världen att visa en väg ut ur den mardröm i regionen som skapats av kapitalism och imperialism. De måste organisera och stärka sina egna organisationer, med klassbaserade lösningar till ländernas och regionens problem. 

De pågående valen i Irak visar att massorna längtar efter ett slut på de sekteristbaserade partierna, som bara har tjänat till att förvärra de enorma problem som kapitalismen och imperialismen har skapat genom de monstruösa militära interventionerna där.

Det brutala hävdandet av USA:s intressen och hotet om ekonomisk vedergällning kommer att intensifiera den inter-imperialistiska rivaliteten mellan USA och andra, exempelvis Kina, som har en betydande handel med Iran, särskilt oljehandel. USA tror att dess ekonomiska och särskilt bankdominans kommer att få oppositionen på knä. Men det är osannolikt på kort sikt eftersom det kan ta lång tid innan sanktionerna blir verkningsfulla. USA kan stå inför ekonomisk skada då de som blir attackerade vidtar motåtgärder. 

Den iranska regimen har deklarerat att om avtalet förblir intakt kommer de att stödja det, på villkor att de ursprungliga icke-USA-undertecknarna också håller fast vid det. Trump kommer utan tvekan att hålla sitt ord och försöka införa ”förödande sanktioner” mot de som fortsätter att stödja och införa avtalet. 

Vi säger: Inget ingripande av utländska makter – låt folket i varje land och region själva bestämma sina öden, med stöd och uppmuntran från världens arbetarklass och -rörelse.

Dessutom borde världens arbetare och ungdom inleda bygget av en ny massiv antikrigsrörelse som kan bidra till att stoppa Trumps, Israels och Saudi­arabiens krigiska handlingar. 

Trump behöver få ett väldigt hett mottagande när han besöker Storbritannien i juli. Detta kan vara till hjälp i att förbereda en rörelse i Mellanöstern som likt en stor kvast kan svepa bort kapitalisterna och imperialisterna, schejkerna, prinsarna och de sekteristiska politikerna från historiens arena. ■