Klyftorna större än någonsin

Publicerad av Per Olsson

Tema: Klassklyftor

Allt fler har knappt råd med mat för dagen. (foto: Mark Bonica / Flickr CC)
Allt fler har knappt råd med mat för dagen. (foto: Mark Bonica / Flickr CC)

“Sverige går bra och allt går åt rätt håll” är regeringens budskap i valet. Det var också vad de då regerande högerpartierna sa i valet 2014. Men den bild som de styrande målar upp är långt ifrån verklighetens ”kamp att få pengarna att räcka. Till mat. Till hyra. Att sällan kunna unna sig något”, som Kommunalarbetaren skriver.

Levnadsstandarden har försämrats för många grupper och allt fler lever under eller på marginalen. Landet slits isär och klyftorna ökar. Inkomstklyftorna har aldrig varit större i modern tid.
Under 2016 hade 14 procent av Sveriges befolkning låg ekonomisk standard – lever i relativ fattigdom med en inkomst som är 60 procent av medianinkomsten – mot 7 procent år 1995.
I likhet med andra länder drar de rika ifrån och miljardärerna blir både fler och rikare. Den rikaste delen har idag en nästan lika stor inkomst som den halva av befolkningen med lägst inkomster.

Under de senaste 20 åren har antalet miljardärer i Sverige ökat från 37 till 184 i december 2017 – en ökning med 400 procent! ”De 184 svenska miljardärerna kontrollerar idag förmögenheter på sammantaget 2 140 miljarder kronor. Det i sin tur motsvarar ungefär hälften av hela Sveriges BNP” (Veckans Affärer).
”Hälften av de arbetslösa och nära var femte kvinnlig pensionär i landet riskerar fattigdom. Det gör även många ensamstående föräldrar. Var tredje ensamstående mamma eller pappa ligger i dag under fattigdomsgränsen och majoriteten av dem som gör det är kvinnor”, skriver Kommunalarbetaren. 

Ibland räcker inte ens ett eller flera jobb för att undvika ett liv i fattigdom. ”I årets rapport ser vi för första gången siffror på hur många göteborgare som trots en eller flera anställningar tjänar så lite att de räknas som fattiga. I Göteborg gäller det 16 procent av alla arbetande” (Jämlikhetsrapporten 2017: Skillnader i livsvillkor i Göteborg).
– Vi har inte råd att göra någonting på sommaren. Jag och mina syskon är oftast bara hemma i lägenheten, säger en 7-årig flicka till Stockholms Stadsmission, vars familj saknar pengar till aktiviteter på sommarlovet, trots att hennes mamma har två deltidsjobb – ibland finns det inte ens pengar till mat. 

I Sverige, som aldrig har varit rikare, lever mer än vart tionde barn i fattigdom. Inget pekar heller mot att andelen fattiga barn har minskat, trots att S-MP-regeringen har lovat att minska barnfattigdomen. Men regeringen skyller den egna oförmågan och högerpolitikens misslyckande på flyktingarna. I en intervju i Dagens Nyheter i tisdags säger finansminister Magdalena Andersson att barnfattigdomen ”är ett avgörande skäl till att flyktinginvandringen har behövt stramas åt.”
Det skulle kosta 15 miljarder kronor att avskaffa barnfattigdomen, vilket är mindre än vad regeringen har gett militären i ökat anslag sedan man kom till makten 2014. ”Mellan åren 2014 och 2020 ökar försvarsutgifterna med 24,7 procent. Det är ett rejält trendbrott och ett uppbrott”, skrev försvarsminister Peter Hultqvist ifjol.
Men vad gäller kampen mot klyftor och fattigdom blev det inget trendbrott under regeringsperioden. Tvärtom.