Bostadsbrist och tomma lägenheter

Publicerad av Ammar Khorshed

Tema: Bostäder

Finansiella impulser, marknadskaos och spekulation styr bostadsbyggandet – inte behoven. (foto: CC0)
Finansiella impulser, marknadskaos och spekulation styr bostadsbyggandet – inte behoven.

Prisfallet på bostäder tycks ha bromsat upp, men mycket talar för att det inte handlar om en återhämtning av marknaden. Bostäderna är fortsatt kraftigt övervärderade och systemets underliggande motsättningar finns kvar.

Sedan i höstas har bostadspriserna fallit. Marknaden är fortsatt svajig, trots att prisfallet på bostadsrätter i stort har stannat av. En del statistik tyder på små uppgångar under april, särskilt i Stockholm. Men försäljningen går fortsatt trögt, vilket kommer att tvinga säljare att gå ner i pris.
Finansinspektionen varnar i sin senaste stabilitetsrapport: ”Trots nedgången är bostadspriserna fortfarande historiskt höga och risken för att priserna faller mer är fortfarande en realitet.”
Europeiska centralbankens risk­övervakningsorgan ESRB genomför regelbundet stresstester av EU-ländernas finanssystem, för att värdera hur allvarliga konsekvenserna skulle bli vid en finansiell kris. ESRB:s senaste test visade att de svenska bostadspriserna skulle falla mest i hela EU – med hela 49 procent – under en kris. Jämförelsevis föll bostadspriserna med 19 procent under den djupa 1990-tals­krisen. Vid ett sådant krisscenario skulle Sveriges BNP falla med drygt 10 procent, med dramatiska effekter för jobb och välfärd. 

Finansinspektionen skriver vidare att bostadspriserna är så övervärderade att priserna behöver sjunka, eller inkomsterna öka, med 20 procent för att kvoten mellan bostadspriser och inkomster ska sjunka till normal nivå.
Johan Bahlenberg på Nyhetsbyrån Direkts makroredaktion har sammanställt statistik som visar att försäljningen av nyproducerade bostadsrätter har sjunkit med 60 procent under det första kvartalet 2018 jämfört med motsvarande period 2017. Samtidigt har nystartade bostadsprojekt ”enbart” minskat med 30 procent. Andelen nyproducerade bostäder som byggbolaget Bonava lyckas sälja har sjunkit från 75 procent till 51 procent av antalet producerade under det senaste året, skrev journalisten Per Björklund på sin blogg den 24 maj.
Nyligen slogs ett rekord på bostadsmarknadssajten Hemnet. För första gången någonsin var det över 12 000 nyproducerade bostäder till salu, skrev Dagens Industri (DI) den 21 maj. Vidare skriver DI att utbudet av samtliga bostadsrätter till salu på Hemnet har ökat med 23 procent, samtidigt som försäljningen har minskat med 13 procent under de senaste veckorna, jämfört med motsvarande period förra året.
Det betyder att byggherrarna bygger mer än vad de får sålt, alltså för mycket och för dyrt för marknaden, men ändå för lite för att tillgodose de verkliga bostadsbehoven.

Snart kan ett nytt prisfall inledas med start i det nyproducerade beståndet. 8 procent av de nyproducerade bostadsrätterna i Stockholms län har prissänkts, ibland med hela 30 procents rabatt, skrev Dagens Industri den 25 maj.
Svenska Dagbladet refererade till Mikael Grahn, chefsekonom för Danske Bank Sverige, den 9 maj: ”Sannolikheten är relativt hög att det blir ett nytt prisfall på den svenska bostadsmarknaden. Den här gången kommer fallet initieras av att byggbolagen tvingas sänka priserna för att kunna sälja sina färdigställda nybyggen, vilket kommer att spridas till andrahandsmarknaden.”  

En myt är att prisfall på bostadsmarknaden beror på det nya amorteringskravet från den 1 mars i år, som mest påverkar köp av dyra bostäder i Stockholm. Men priserna har sjunkit även utanför Stockholm. Grundorsakerna till prisfallet är att det har byggts för mycket dyra bostäder baserat på förväntningar om fortsatt ökade priser.
Enligt Hemnets undersökning från den 30 maj anger mäklarna att de viktigaste orsakerna till att det har blivit svårare att sälja bostäder är att bankerna har stramat åt kreditgivningen och att köpare är oroade över sjunkande priser, inte amorteringskravet. Under kapitalismen står valet mellan ohämmad utlåning eller bostadslöshet.
Instabiliteten på bostadsmarknaden innebär att byggherrarna har stramat åt byggandet, trots gigantiska bostadsbehov som växer i takt med befolkningsökningen. Under det första kvartalet i år påbörjades byggandet av 13 procent färre lägenheter jämfört med året innan. Enligt Sveriges Byggindustriers konjunkturprognos från den 22 mars kommer antalet påbörjade bostäder att sjunka från 55 000 i år till 46 000 nästa år. 

1 031 byggnadsarbetare har hittills varslats om uppsägning i år, rapporterade den fackliga tidningen Byggnadsarbetaren den 21 maj. Det är en ökning med 9,3 procent jämfört med motsvarande period år 2017. Större varsel kan sannolikt väntas om byggandet fortsätter att minska.
Det är tydligt att bostadsförsörjningen inte kan läggas i händerna på kapitalismen. Istället för behoven av överkomliga hyresrätter med anständig standard är det finansiella impulser, marknadskaos och spekulation som styr bostadsbyggandet.