Kriget, pappa – om krig, livsresor och minoriteter

Publicerad av Sanna Haverinen

Tema: Böcker, Repression

 (foto: )
(foto: )

I kölvattnet av Finlands hundraårsfirande som självständig nation har vi i media förstås fått ta del av beskrivningar om vägen till självständighet. Men historieskrivningen har som vanligt byggt på de vitas (borgarnas) versioner. Vem har inte hört talas om deras ledare, Mannerheim, och hans storhet? Den verkliga historien är dock mer komplex än de flesta känner till. Detta beskrivs nära och skickligt i romanen Kriget, pappa – Ett tillförlitligt sifferminne.

Sveriges roll i att knäcka Finlands vänster (den röda sidan) där soldater skickades över till Finland för att strida med de vita, var avgörande. I Sverige gjordes också en pengainsamling för att stärka borgarnas krigskassa. Insamlingen uppgick till 300 miljoner kronor i dagens penningvärde. Alla dessa insatser bidrog med största sannolikhet till att den röda sidan föll. 
Kriget, pappa – Ett tillförlitligt sifferminne av debutanten Victoria Rixer är en riktigt bra och allmänbildande ingång om du vill veta mer och få en annan vinkling på vad som faktiskt hände i Finland från finska inbördeskriget 1918 och framåt. Victoria Rixer är också litteraturvetare, journalist och programledare för Finnjävelpodden i Sveriges Radio. 

Boken är fullspäckad med fakta som Rixer bakar in i en nära, rolig och kärleksfull beskrivning av förhållandet mellan en far och en dotter. Hon tecknar i pappan Jan upp en målmedveten och stolt person, en person som tidigare har gjort allt för att sudda ut det mest uppenbart finska. Men trots allt han har gjort har han inte kunnat skaka av sig det som sticker ut, det osynliga men ändå märkbara som påvisar att han inte är en ”riktig” svensk. Han omvärderar sent i livet vikten av att vara finsk, eller ”suom” som han själv föredrar att använda. 

Jan och dottern Eva möts igenom historieberättandet, i intresset för litteratur, under sena timmar. Nätterna tillhör dem. Det är också deras dialoger som utgör en stor del av boken, som mestadels beskriver pappans bakgrund och tankesätt, bland annat hur han memorerar viktiga händelser genom bilder kopplade till siffror. Hur han genom kunskap och fakta har velat stärka dottern, den politiskt aktiva Eva.
Som vuxen vill Eva veta mer om sin familjs historia, förstå hur händelser har påverkat Jan och hans syskon och i förlängningen henne själv. Här talas om hur ett trauma ännu påverkar, tre generationer framåt. 

I den andra delen i boken beskrivs farfadern Juhani, som lämnar Finland efter krigsslutet tillsammans med goda vänner för att bygga något nytt i Sverige för sin familj. Genom journaler, polisrapporter och dagboksanteckningar som han själv kallar ”Klumpiga memoarer” uppdagas det som inte alla i familjen vill tala om; att Jans egen far hade tillbringat en stor del av sitt liv på institution på grund av sin psykiska sjukdom.
Vi får lära känna en man som genom hela sitt vuxna liv har vanföreställningar, traumatiserad efter strider i Vinterkriget. Farfar Juhani påstår sig bland annat vara son till Mannerheim, att han uppfann kulsprutepistolen och att han har varit gift med ett stort antal kändisar och kungligheter. Han för också samtal med sina kamrater, sedan länge döda i strid. Journalerna från Beckomberga berättar den brutala sanningen om mentalsjukhusens behandlingsmetoder mot de intagna i form av insulinkoma-behandlingar och elchocker. Men här beskrivs också Juhanis stora glädje i att få besök av sina barn.

Romanen är inte en självbiografi, men nog måste där ha funnits en djup källa att ösa ur för Rixer med sin bakgrund som sverigefinne. Jag känner så igen min egen finska pappa i beskrivningen av Jan som lär sig perfekt svenska, utbildar sig och till och med byter sitt namn från Juha Jaleva till det svenskklingande Jan Spets någon gång som ung vuxen. Pappan uppmuntrar inte barnen att läsa hemspråk. Som det står i bokens baksidestext: ”Finskan var industriarbetarnas språk, städtanternas, alkisarnas; ett språk genomkorsat av våld och förtryck. Pappa hade andra planer för oss.”
Jag känner även igen dubbelheten: att vara stolt över sitt ursprung, men att ändå göra allt för att slipa ned det allra mest avvikande. Svårigheten att söka sina rötter när språket fattas en, att känna av sitt kulturella arv, men hur det är så svårt att greppa utan bakgrundshistorien. 

Kriget, pappa handlar om livsresor – att byta klass, att bli svensk – men också om det svenska samhällets förhållningssätt till den finska minoriteten och till Finland, ja kanske till alla minoriteter. En bok att känna igen sig i för alla som tillhör familjer som har flytt med hopp om ljusare framtidsutsikter för kommande generationer. En viktig samhälls- och historieskildring med migration som huvudtema.

Författare: Victoria Rixer
Förlag: Verbal förlag
Utgivningsår: 2018-04
Antal sidor: 205