Platsbrist i sommarvården

Publicerad av Per Johansson

Tema: Vården

Vårdkrisen blir som mest akut i sommartider. Denna sommar hålls en av fyra vårdplatser stängda i landet. (foto: )
Vårdkrisen blir som mest akut i sommartider. Denna sommar hålls en av fyra vårdplatser stängda i landet.

Sommaren kommer även i år att innebära stängningar av vårdplatser och besvärligare situation för både patienter och personal på sjukhusen. Enligt tidningen Dagens Medicins kartläggning är det närmare 5 000 vårdplatser som kommer att hållas stängda på landets sjukhus under sommaren. Det handlar då om nästan en fjärdedel av vårdplatserna.

På psykiatriska kliniken i Sundsvall där jag arbetar stänger vi ned två avdelningar över semesterperioden. Visst lovar regionen att vi ska upprätthålla god vård åt alla som behöver, med mera. Men det känns tyvärr som att det är något som är svårt att lova.
Risken är att patienter kan komma i kläm när vårdplatserna minskar. Arbetsmiljön för oss personal påverkas också. Orsaken är brist på personal – främst på sjuksköterskor – men det finns också på många håll en brist på utbildade undersköterskor och erfarna vikarier. Inom till exempel den kommunala äldreomsorgen är brist på utbildade undersköterskor ett stort problem. 

I region Norrbotten har de nu tagit beslutet att stänga vårdplatserna för intensivvården vid sjukhuset i Kiruna under semesterperioden. Patienterna får flytta 12 mil till Gällivare. Även Region Norrbotten hänvisar till sjuksköterskebrist.
De har likt många andra landsting/regioner försökt erbjuda bonusar för de som flyttar sin semester och jobbar under sommaren, liksom sökt hyrsjuksköterskor, men ändå inte lyckats.
När det gäller personalproblemen finns det en trend att fler och fler flyr från landstingen. Förra året gjorde tidningen Vårdfokus en kartläggning som visade att andelen sjuksköterskor som säger upp sig har fördubblats i flera landsting. Uppsala var mest drabbat. Där sade 15,2 procent av sjuksköterskorna upp sig 2016. 

En ny kartläggning gjord av Dagens Medicin visar att det framför allt är från storsjukhusen sköterskor flyr. Störst omsättning är det på Karolinska universitetssjukhuset, där drygt 800 av 5 000 slutade under år 2017.
För att lösa sköterskebristen handlar det inte bara om att få fler att börja sköterskeutbildningen. I ett reportage som Sveriges Radio gjorde den 13 juni rapporteras att det är ett minskande antal sjuksköterskestudenter som tar examen. Det kan så klart finnas olika orsaker till det, men flera av de studenter som intervjuas nämner en oro över att inte klara av att jobba som sköterska på grund av dålig arbetsmiljö.

Att räkna ut vad som behövs för att behålla sköterskor i yrket är ingen svår deckarnöt att knäcka. Det är uppenbart och har påpekats av anställda och Vårdförbundet i åratal. Det behövs bättre löner och arbetsvillkor. En viktig del arbetsmiljön är bra scheman och möjlighet att ta ut semesterdagar när man önskar. För detta krävs det såklart mer personal.
Bristen har lett till en ond cirkel. Samtidigt är arbetsgivarens prat om ”sköterskebrist” felaktig. Det är mer korrekt att säga att de inte vill anställa på rimliga villkor och på många håll snarare skrämt bort sköterskor med orimliga villkor.
Problemen med dagens utveckling är uppenbara. Erfarenhet och kompetens försvinner från arbetsplatserna. Det är dessa erfarna sköterskor och annan vårdpersonal som behövs för att behålla kunskaper och ge trygghet och skola upp de nyanställda.


Nära 5 000 av antalet vårdplatser – en fjärdedel av landets totala – kommer att hållas stängda  under sommaren.
I de värst drabbade länen, Gävleborg och Jönköping, kommer endast 65 procent av de tillgängliga vårdplatserna att hållas öppna. 
– Läget är ganska uselt. Vi kommer att behöva ta tuffa medicinska beslut om vilka patienter som ska läggas in. Med den låga bemanningen kan det även bli brister i den medicinska övervakningen, säger René Klötz, överläkare på Hudiksvalls sjukhus, till Dagens Medicin.