Ny smutsig gruvboom hotar

Publicerad av Offensiv

Plats: Norra Kärr, Gränna, Laver, Älvsbyn, Skellefteå, Blaiken, Svärtträsk, Pajala, Gállok/Kallak, Jokkmokk Tema: Miljö, jordbruk och sjukdomar

Efter valet kan det snart bli dags för ny kamp mot den planerade järnmalmsgruvan i Gállok/Kallak.  (foto: )
Efter valet kan det snart bli dags för ny kamp mot den planerade järnmalmsgruvan i Gállok/Kallak.

Lite i skymundan pågår ett intensivt arbete för att det ska startas fler gruvor i Sverige. 

De tänkbara regeringspartierna vill inte visa var de står före valet, men det är ingen tvekan om färdriktningen.

”Hur kan staten göra en hållbar svensk gruvnäring attraktiv för investeringar?” Det är rubriken för ett projekt som den statliga organisationen Tilllväxtanalys har bedrivit under flera år. Nyligen presenterades en rapport som sammanfattar slutsatserna.

Det stora bekymret är, enligt rapporten, att företagen är missnöjda över att det tar lång tid att få tillstånd till nya gruvor och att bolagen tycker att det är svårt att veta vilka krav som ställs.

Detta är en extremt ensidig verklighetsbeskrivning. Visst har vägen till beslut varit lång för vissa projekt. Förklaringen är i första hand en dom som rörde den planerade gruvan i Norra Kärr, norr om Gränna. Den sa att det måste gå att bedöma miljöpåverkan av hela verksamheten, det vill säga inte bara gruvan utan också avfallsdeponier och transporter, när det ges tillstånd till en gruva. Ett fullt rimligt krav, som bolagen inte gillar eftersom de utredningar som krävs kostar en hel del pengar. 

Norra Kärr-domen innebar att flera projekt fick lov att komplettera sina ansökningar.

Tillväxtanalys nämner inte heller att dröjsmålen i flera fall förklarats av att länsstyrelser, miljöorganisationer och Naturvårdsverket påpekat stora brister i ansökningar, vilket lett till att bolagen fått göra kompletteringar.

Rapporten drar slutsatsen att tillståndsprocessen måste bli enklare för företagen. Här har myndigheten politisk uppbackning. Näringsminister Mikael Damberg har tillsatt en utredning om hur tillståndsprocessen ska ”effektiviseras”. Den kommer att lägga fram sina förslag strax efter höstens val.

I en del avseenden är EU:s miljöregler skarpa. EU:s regler för skydd av värdefull natur, Natura2000, innebär att det i princip inte är tillåtet att starta verksamheter som skadar det som ska skyddas. Det har tagit tid innan svenska myndigheter och domstolar har tagit fasta på det. 

Flera gruvor som ligger i eller i närheten av Natura2000-områden har fått tillstånd. Men de senaste åren har det tagit stopp vid några tillfällen. Bland annat i Laver utanför Älvsbyn, där Boliden vill starta en koppargruva i jätteformat. 36 miljoner ton malm ska brytas årligen och fem-sex sjöar ska torrläggas. Detta projekt har fått nej av både Länsstyrelsen i Norrbotten och Bergsstaten, eftersom det ligger inom Piteälvens Natura 2000-område.

Slutsatsen som Tillväxtanalys drar är att ”Sverige bör driva att EU:s miljödirektiv får en större helhetssyn”. Det betyder att skyddet för naturen ska vägas mot att metaller till exempel kan behövas för att tillverka elektriska bilar eller vindkraftverk. Detta skulle undergräva skyddet för natur och vatten. Rapporten föreslår att Sverige ska verka för en regeländring. I samband med gruvmässan Euro Mine Expo i Skellefteå bekräftade Mikael Damberg att sådana diskussioner pågår inom EU-kommissionen.

En annan sak som oroar rapportförfattarna är att befolkningen i Sverige är mer negativ till gruvor än i många andra gruvländer. Detta vill man möta med ”dialogmöten” kring planerade gruvor. I rapporten nämns ingenting om att den kritiska inställningen mot gruvor kanske har sin grund i det senaste årtiondets erfarenheter av gruvbolagens jakt på vinster.

  • Bolaget Scanmining gick i konkurs efter mindre än två år. Det beräknas kosta 400 miljoner kronor att städa upp efter gruvorna i Blaiken och Svärtträsk. Kostnader som i huvudsak kommer att betalas av staten.
  • Northland Resources gick i konkurs med 14 miljarder i skulder. Staten hade satsat en dryg miljard på upprustning av vägar. Nya bostäder hade byggts i Pajala. Stora brister i hanteringen av miljöfrågorna har konstaterats.
  • I flera fall har allvarlig ekonomisk kriminalitet avslöjats. Nyligen dömdes två tidigare chefer i prospekteringsbolaget IGE till långa fängelsestraff för att ha betalat ut mer än 50 miljoner kronor på felaktiga grunder.

Det finns ytterligare en fråga där det inte kommer att ges några politiska besked före valet. Fem ärenden om planerade gruvor ligger just nu på regeringens bord. 

Det gäller bland annat de mycket kontroversiella planerna på en järnmalmsgruva i Gállok/Kallak utanför Jokkmokk. Inget tyder på att det kommer klara besked om var partierna står i denna fråga före valet. När radions Ekot i Sveriges radio frågade partierna var det bara tre som svarade (KD Ja, V och MP Nej).

Det är ingen tvekan om att både Socialdemokraterna, de fyra allianspartierna och Sverigedemokraterna kommer att driva på för fler gruvor efter valet, även i de fall där detta innebär stora miljörisker eller problem för rennäringen. Det gäller redan nu att rusta för de stora strider som väntar under kommande år när gruvbolag uppbackade av den regering som kommer till makten efter valet vill flytta fram sina positioner. ■