Stoppa tvångsutvisningarna – solidaritet från norr till söder

Publicerad av RS Luleå

Plats: Åstorp, Malmö, Luleå, Piteå Tema: Muren mot flyktingar

Liv Shange Moyo, RS Luleå, var en av talare vid protesten den 26 juni. (foto: Yonggang Cui)
Liv Shange Moyo, RS Luleå, var en av talare vid protesten den 26 juni. (foto: Yonggang Cui)

Den 26 juni 2018 samlades asylaktivister vid flyktingfängelset i Åstorp utanför Malmö i protest mot den planerade tvångsutvisningen av uppemot 40 personer till Afghanistans huvudstad Kabul. När Offensiv går i tryck på tisdag kväll äger protester även rum på andra orter runt om i landet.

Åstorp är långt från Luleå, men protesten nådde även hit. Det var Låt oss Leva, som fått förstärkning i Luleå under sommaren i och med Migrationsverkets flyttcirkus av asylsökande, som anordnade en protest på Smedjegatan. Även Rättvisepartiet Socialisterna (RS) deltog. 

Liv Shange Moyo, RS Luleå, berättar varför:

– Det är nästan ofattbart grymt att staten gör den här stora ansträngningen, att jaga och samla ihop asylsökande från runt om i landet, och försöka tvångsutvisa dem, bara fyra dagar innan den så kallade nya möjligheten till uppehållstillstånd för studier börjar gälla den 1 juli.

– Flera av de som de försöker utvisa idag är ensamkommande unga som den 1 juli skulle få chansen att söka enligt den nya lagen. Det verkar som att staten anstränger sig särskilt för att beröva dem den möjligheten.

– Andra har ”öppna ärenden”, alltså oavgjorda ärenden, väntar på beslut någonstans i asylprocessen. Det är en skandal som måste ut.

– Vi kan inte ta oss till Åstorp för att stoppa bussen idag, men vi kan ge styrka till dem som är där, och det i sin tur ger möjligheter att stoppa utvisningar.

Deltog gjorde också asylsökande som flyttats till Luleå från Piteå. De bor nu, totalt omkring 300 flyktingar, på Nordkalotten-anläggningen i Luleå. Aktivisterna från Låt oss Leva Piteå berättar att de bor fyra personer i varje rum:

– Det är svårt och många, som jag, kan inte sova alls på nätterna. Det värsta är egentligen att inte veta något om imorgon. Vi lever inte utan väntar bara. ■