I marginalen

Ge rasismen rött kort

Publicerad av Per Olsson

Tema: I marginalen

 (photo: )

Knappt hade den avgörande frisparken slagits innan de inhemska rasisterna och hatets kolportörer la skulden för förlusten på Jimmy Durmaz. I Tyskland satt samtidigt rasister, näthatare och politiker från AfD (de tyska Sverigedemokraterna) och bara väntade på slutsignalen för att få kasta sig över Jerome Boateng som blev utvisad. Under fotbolls-EM 2016 sa AfD:s grundare och ledare Alexander Gauland att Jerome Boateng, vars far är från Ghana, “var ingen som han ville ha till granne” och innan matchen mot Sverige hade AfD-företrädare krävt att Mezut Özil och Ilkay Gündoğan skulle sparkas ut från det tyska laget eftersom de ”saknade den rätta nationella känslan”. Det sa Sverigedemokraterna om Zlatan också, som inte påstods vara “en riktig svensk”.

Rasistattackerna och hoten mot Jimmy Durmaz har dock väckt avsky och motstånd. Även M-ledaren Ulf Kristersson har känt sig tvingad att ta avstånd från “de som uttrycker sig som svin efter en förlust”. Men eggade av den statliga rasismen och den skuldbeläggning av flyktingar som Kristersson med flera ägnar sig åt gick rasister och näthatare till angrepp mot Durmaz. Att regeringen och allianspartierna kopierat SD:s politik och retorik göder rasistisk splittring i hela samhället, fotbollen är inget undantag. 

Det var för att bekämpa rasism och diskriminering som kampanjen “Ge rasismen rött kort!” byggdes. Det som idag är en global kampanj började som ett gräs­rots­initiativ, på initiativ av YRE/URE (Youth Against Racism/Ungdom mot Rasism)-aktivister i engelska Newcastle i mitten av 1990-talet med stöd av Shakha Hislop som då var Newcastle Uniteds och Trinidad & Tobagos målvakt. När spelare och supportrar gick samman kunde rasismen bekämpas och kampanjen nådde resultat. Men samma toppar som idag säger sig stödja kampanjen bedriver en politik som motverkar den. Och trots att fotbollspamparna säger sig vilja ge rasismen rött kort fick Ryssland och Putin arrangera fotbolls-VM. Ett Ryssland där rasismen, den extrema nationalismen och homofobin sanktioneras av en auktoritär regim.

Bara någon dag efter att Sverige förlorat mot Tyskland gjorde Alan Sugar, eller Lord Sugar, miljardär, tidigare politiker och tidigare ordförande för Premier League-klubben Tottenham, rasistiska utfall mot Senegals fotbollsspelare. 

Antirasismen inom fotbollen kommer alltid att möta motstånd från de kapitalister som tagit över fotbollen och håller på att förstöra den. Att sparka ut rasisterna från fotbollen kräver kamp och organisering underifrån. ■