Nya gymnasielagen: Ett steg framåt, sju steg tillbaka

Publicerad av Liv Shange Moyo

Tema: Muren mot flyktingar

Den nya gymnasielagen ger tusentals en chans att få stanna samtidigt som staten trappar upp hetsen mot de som inte omfattas av lagen. (foto: Yonggang Cui)
Den nya gymnasielagen ger tusentals en chans att få stanna samtidigt som staten trappar upp hetsen mot de som inte omfattas av lagen.

Den 1 juli började den så kallade nya gymnasielagen gälla. Den ”nya möjligheten till uppehållstillstånd” kom till tack vare den stora proteströrelse som började med Ung i Sveriges sittstrejker och asylkampen utanför riksdagen.

Även om nya gymnasielagen för tillfället räddar de ensamkommande som har turen att falla inom ramarna, trappar staten samtidigt upp hetsen mot de som faller utanför.

Den nya lagen är ett steg framåt för kampen och den erbjuder många ensamkommande en chans att börja leva i Sverige. 

Samtidigt är den extremt otillräcklig – många utesluts – och godtycklig – vem som omfattas och inte har inget med skyddsskäl att göra utan hänger på hur slumpen faller ut mot de villkor som politikerna tagit ur luften och ställt upp (vilket datum du registrerades av Migrationsverket, hur många månader du väntat, din ålder, och så vidare).

1. ”Blir du lönsam, lille vän?” Lagen tar ett steg tillbaka från allas rätt att söka asyl och få skydd från krig, förtryck och förföljelse. Chansen att få stanna är på villkor att du går i skolan, och lyckas så pass bra att du redan sex månader efter avslutade studier lyckats skaffa ett jobb som du kan försörja dig på.

När du ansöker om den nya möjligheten till uppehållstillstånd förvandlas du från ”asylsökande” till ”tillståndssökande”. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har presenterat en tolkning av den nya lagen som säger att rätten till vård, bostad och ekonomiskt stöd ska begränsas kraftigt för ”tillståndssökande”.

2. Inte säkert alla får studera Kommuner har ingen skyldighet att låta asylsökande som är över 18 år börja på nationella program på gymnasiet, men de kan få ersättning för kostnaderna om de frivilligt låter dessa asylsökande läsa på gymnasiet. Den ekonomiska ersättningen till kommunerna gäller dock inte för ”tillståndssökande”, trots att deras möjlighet att få stanna hänger helt på att de får studera på gymnasiet.

3. Inga pengar? Ingen vård! Medan asylsökande har rätt till viss subventionerad (alltså till samma kostnad som medborgare) vård – till exempel ”vård som inte kan anstå”, mödrahälsovård, smittskyddsvård – säger SKL att ”tillståndssökande” ska behandlas på samma sätt som turister på besök i landet. Det betyder att de kan få akutvård men blir skyldiga att betala fullt pris, vilket betyder att väldigt få kommer att kunna få någon vård alls.

4. Rätt att stanna, men ingenstans att bo Medan asylsökande har rätt till boende, gäller inte det för ”tillståndssökande”. Den som efter avslag har förlorat sin rätt till boende hos Migrationsverket har nu inte rätt att få hjälp med en plats att bo. 

Den som sedan får ja på sin tillståndsansökan får rätt att söka hjälp med bostad och försörjningsstöd av socialen i sin kommun, som ska göra en individuell prövning.

5. Leva på studiebidrag? ”Tillståndssökande” kan få rätt till dag­ersättning och särskilt bidrag enligt LMA (Lagen om mottagande av asylsökande) om hen ansöker om inhibition av sitt utvisningsbeslut och gör en anmälan om det till Migrationsverket.

Om du sedan får ditt tillstånd bedömer regeringen att du inte kommer att ”vara i behov av ekonomiskt bistånd”. Istället kan du ansöka om studiehjälp – alltså 250 kronor i månaden – till och med vårterminen det år du fyller 20 år. Därefter får du rätt att ansöka om studielån och -bidrag.

6. Kryphålet stängs Med den nya gymnasielagens införande täpps samtidigt den ”gamla gymnasielagens” kryphål igen. Ett kryphål som betydde att man kunde ansöka om tillstånd för gymnasiestudier hur många gånger som helst, och oavsett din ålder – som kunnat användas som nödbroms mot utvisning. 

Denna nödbroms försvinner nu. Bland juridiska verktyg som kan användas för att nödbromsa utvisningar finns nu i stort sett bara verkställighetshinder kvar.

7. Utökade gränskontroller Från och med den 2 juli utökas Sveriges ”inre gränskontroller”, har regeringen bestämt, på grund av en ”förändrad hotbild”. 

Risken finns att de uppskattningsvis 4 000 ensamkommande som inte täcks av nya gymnasielagen, och andra flyktingar som enligt Migrationsverket ”inte har asylskäl” i och med att den tillfälliga lagen utesluter de allra flesta skyddsskäl, nu blir måltavlor för en hårdare polisjakt på flyktingar.

Samtidigt förbereder Migrationsverket ett pilotprojekt där asylsökande i en nära framtid ska få sina ärenden avgjorda inom 30 dagar. Socialdemokraterna vill som bekant bland annat etablera uppsamlingsläger där flyktingar ska hållas isolerade från samhället och uteslutna från välfärd.

Med den gamla gymnasielagens stoppkloss borttagen kommer kampen mot utvisningarna nu kräva skarpare protester; större mobiliseringar för att blockera bussarna, vägarna, flygplatsen i kombination med uppmaningar till busschaufförerna och flygpersonalen att vägra utföra utvisningar samt fler strejker från ungdomar och arbetare. 

Rättvisepartiet Socialisterna/Offensiv kämpar för att alla som har flytt undan krig och förtryck ska få stanna – amnesti för alla som väntar, fått avslag och papperslösa. ■