I marginalen

Kan ”Rätt väg” bli mer fel?

Publicerad av Per Olsson

Tema: I marginalen

När etablissemanget har årlig firmafest finns naturligtvis Försvarsmakten och överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén på plats. Var ska sleven vara om inte i grytan? Men Försvarsmakten vore inte Försvarsmakten om man inte beklagade sig över en påstådd brist på pengar. Enligt militärens egen utsago är kassan ekande tom. ”Av ekonomiska skäl är Försvarsmaktens deltagande i år begränsat och fartyget HMS Carlskrona kommer inte att finnas på plats. Kostnaden för 2018 års genomförande är cirka 75 000 kronor. Förra året var budgeten på omkring 1 miljon kronor där fartyget HMS Carlskrona med besättning stod för huvuddelen av kostnaden” skriver Försvarsmakten på sin hemsida efter att ha fått det största påslaget i modern tid. Under S-MP-regeringens tid vid makten har militären fått ett extra anslag på totalt 26,5 miljarder kronor fram till 2020. 

Men mycket vill ha mer och Försvarsmakten begärde nyligen ett extra anslag på 18 miljarder kronor för de kommande tre åren. Om inte hotar ÖB med att det blir färre krigsövningar och att ”tidigare planerad förmågeökning avstannar före 2020”, enligt Dagens Nyheter i måndags. Moderaterna och Liberalerna har redan lovat ÖB de pengar han begärt. Regeringen har ännu inte sagt sitt, men räkna med att militären får som den vill. Att militären ska få öva krig och värdlandsavtal med Nato är något som Socialdemokraterna och regeringen särskilt värnar.

På den årliga Folk och Försvar-konferensen i våras öste försvarsministern beröm över jättekrigsövningen Aurora 17, som officiellt kostade 583 miljoner kronor. För den summan skulle man kunna anställa 500 sjuksköterskor. Men enligt Hultqvist var Aurora “ett kvitto på att vi är på rätt väg, men vi har många, många steg kvar att ta. Vi övade också att ta emot trupp från andra länder i enlighet med det avtal om värdlandsstöd som Sverige tecknat med Nato. Vi är stolta, inte nöjda!”.  Hultqvists “rätta väg” kan inte bli mer fel. 

Brott lönar sig, åtminstone om man är direktör och plundrar välfärden.  De börsnoterade vårdbolagens vd:ar får betydligt högre löner jämfört med chefskollegor i offentlig sektor, som inte heller är några lågavlönade.  Det visar en genomgång som Dagens Industri gjort. ”Vi driver företag, det är något helt annat”, säger Attendos ordförande Ulf Lundahl vars förra vd leder vårdlöneligan med 6,3 miljoner kronor. Det var svart på vitt: Välfärd är en sak, att driva ett vinstjagande företag något “helt annat”. ■