Skogsbränderna och hettan larmar om kort klimatstubin

Publicerad av Arne Johansson

Tema: Miljö, jordbruk och sjukdomar

Skogsbränderna larmar om klimatförändringarnas förödande konsekvenser. (foto: )
Skogsbränderna larmar om klimatförändringarnas förödande konsekvenser.

Sambandet mellan den historiskt oemotsvarat varma och länge snustorra sommaren och de bränder som hittills härjat 30 000 hektar av svenska skogar är solklart. Nästan lika uppenbart borde det också vara att rekordvärmen har ett klart samband med den globala uppvärmning, som orsakas av kapitalismens hämningslösa profitjakt och nu hotar världen med okontrollerbara klimatkatastrofer.

”Vi har dopat vädret med växthusgaser, detta är resultatet. Och det kommer mer”, bloggar meteorologen och klimatexperten Martin Hedberg.
Forskare vid World Weather Attribution uppskattar enligt The Guardian att de klimatförändringar vi redan har sett har gjort värmeböljor som dagens i norra Europa dubbelt så sannolika, orkaner så förödande som Harvey tre gånger troligare och värmeböljor som Lucifer i södra och östra Europa förra året tio gånger vanligare.
Visst inträffade värmeböljor även förr i tiden, men den nuvarande är statistiskt så osannolik att den aldrig borde ha inträffat.
Enligt Martin Hedberg visar statistik från USA:s luft- och rymdfartstyrelse NASA att värmeböljor på norra halvklotet idag är 100 (hundra!) gånger så sannolika som på 1950-, 60- och 70-talet (se grafiken ovan), och i genomsnitt mycket varmare.
Och det är inte bara i Sverige och de nordiska grannländerna som värmeböljor har tänt omfattande skogsbränder.  

De katastrofala bränder som har rasat i Grekland har rapporterats i svenska media. Läs om det här.
Mindre har nämnts om de omfattande skogsbränder som rasar även i Västra Ryssland och Sibirien (90 000 hektar), som fått brandrök att spridas 9 500 kilometer till Nordamerika över Norra ishavet. Som World Meteorological Organization (WMO) konstaterade den 26 juli har ”den ovanligt heta och torra sommaren i delar av den norra hemisfären förvandlat fält och skogar till bränsle för bränder som rasar från Arktis till Medelhavet”.
Men även Kanada, Alaska och västra USA drabbas av mycket omfattande skogsbränder.
”Det här är det nya normala, som nu kan inträffa varje år eller nästan varje år”, kommenterar Kaliforniens guvernör Jerry Brown de förödande bränder i delstaten, som redan har krävt flera dödsoffer, storskaliga evakueringar och är de hittills värsta så här tidigt på den hetaste säsongen. Detta trots att en ny och troligen svag El Niño, då Stilla havets passadvindar vänder och pressar det varma ytvattnet västerut, väntas tidigast under årets sista kvartal.

Att Arktis uppvärms snabbare än regioner närmare ekvatorn och dubbelt så snabbt som hela planeten får även andra konsekvenser. De ovanligt långa värmeböljor som ända sedan maj har präglat sommaren i Sverige, Nordeuropa och östra Europa ner mot Balkan och östra Medelhavsområdet kopplas till den minskade temperaturskillnaden mellan Arktis och sydligare breddgrader. Denna har fått de kraftiga jetvindarna från väst till öst på 6 000-10 000 meters höjd att avta mer i styrka än tidigare somrar, vilket har gjort att de torra högtrycken lättare har kunnat stabiliseras och blockera de kalla och regniga lågtryck som annars brukar svepa in över Skandinavien och norra Europa från Atlanten.
Då även andra faktorer, som planetens övriga havs- och luftströmmar inverkar, betyder detta inte att det kan förutses hur ofta liknande sommarhetta i Skandinavien kommer att upprepas, bara att vi har fått en glimt av hur även vi som bor här kommer att påverkas av en varmare planet. 

Men rekordvärme har rapporterats från ett stort antal andra regioner i norra hemisfären. Utdragen hetta med toppar på drygt 41 °C utanför Tokyo har – i ett Japan som har kastats från katastrofala skyfall till hetta – framkallat 80 kända dödsfall och tvingat 30 000 att söka vård för värmeslag.
Exceptionella värmerekord har rapporterats på 51,3 °C i Algeriet, minsta nattemperatur på 42,6 °C söder om Muscat i Oman, drygt 52 °C i Death Valley, Kalifornien, och så vidare. Även från Australien och Nya Zeeland på södra halvklotet rapporteras höga vintertemperaturer.
Ändå är det de arktiska rekordtemperaturer på 33,4 och 33,5 °C, så högt över polcirkeln som Bardufoss i Nordnorge och Kevo i norra Finland, norr om Sveriges nordspets, som har väckt störst uppmärksamhet bland världens meteorologer. 

Grafen visar hur vanligt extrem värme har blivit (källa: NASA / martinhedberg.se).

Grafen visar hur vanligt extrem värme har blivit (källa: NASA / martinhedberg.se).

Ett viktigt skäl till stor oro över att det arktiska området uppvärms dubbelt så snabbt som hela planeten är att när istäcket minskar, havet värms upp och permafrosten tinar triggar detta naturens självförstärkande mekanismer, som växande utsläpp av enorma mängder av den tidigare infrusna och potenta växthusgasen metan.
Detta hotar nu att förkorta den tid på kanske inte mer än 20 år som kan finnas innan stubinen brunnit upp och den globala uppvärmningen kan börja skena på ett okontrollerbart sätt från dagens dryga 1° C till 3-4° C eller mer redan under detta århundrade.
Även ökande utsläpp från barrskogsbältets skogsbränder bidrar till detta, genom att frigöra stora mängder koldioxid och andra växthusgaser.
Forskare har beräknat att de utsläpp som har orsakas av planetens skogsbränder motsvarar 50 procent av utsläppen från hela världens fossila förbränningsmotorer, utsläpp som i sin tur påskyndar uppvärmningen ytterligare.
För en ökad andel av utsläpp från svenska skogar talar också ett kapitalistiskt skogsbruk som ökar brandrisken genom kalhyggen som ersatts av odlade monokulturer av alltmer likåldriga barrträd, utan inslag av lövskog som kan motverka brandförlopp.
Till detta kommer, som vi sett så talande bevis för denna sommar när hjälp har tillkallats från ett stort antal andra länder, att den civila räddningstjänsten under lång tid har rustats ned. 

Trots den varning som den stora skogsbranden i Västmanland 2014 borde ha varit har de ledande politikerna inom både regeringen och Allianspartierna, för att inte tala om de förstockade rasisterna i SD, totalt ignorerat de verkliga säkerhetshot som representeras av den globala uppvärmningens konsekvenser och varit fullt upptagna med att rulla nya miljarder till att rusta upp krigsmakten mot de i högsta grad inbillade militära hoten från Ryssland.
En intressant fråga som väntar på svar är hur mycket sommarens svenska skogsbränder bidrar till att sabotera de klimatmål som antagits av riksdagen, och hur stor roll klimatfrågan efter sommarens extrema hetta och ännu rykande skogsbränder får i valets slutspurt. 

Den signal från klimatets väckarklocka som har larmat så högt och ljudligt under denna sommar är en akut påminnelse om att varken den övriga världens eller Sveriges politiker är i närheten av den dramatiska omställning som krävs om världen ska ha en chans att klara Parisavtalets mål om högst två graders uppvärmning, samtidigt som det mesta tyder på att det mer ambitiösa målet om en begränsning till 1,5 °C redan är överspelat.
”För närvarande styr världens samtliga länder mot en kurs som leder till samhällsupplösning, folkvandringar och djupa sociala och ekonomiska kriser som följd av stigande havsnivåer och extremväder i alla dess former”, varnar också Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling vid KTH. I sin nya bok Klimatet och omställningen konstaterar Laestadius att ”den fria marknaden” leder till katastrofer som hotar vår existens. Den totala bristen på framsteg i klimatarbetet illustreras av att världen 2017 slog nya stora utsläppsrekord.

Varken Sverige eller något annat land är i närheten av den absolut nödvändiga utsläppsreduktion med 7 procent årligen som nu krävs, i en omställning av hela samhällsekonomins industrier, transporter, infrastruktur och bostäder som han säger måste bli lika dramatisk som under Andra världskrigets krigsekonomier. 
Världen kan med dagens trender ha en redan brinnande stubin av högst 20 år på sig att hindra de ackumulerade utsläppen att nå den koncentration av växthusgaser i atmosfären som innebär en kvalitativ sprängpunkt, där det inte längre blir möjligt att kontrollera klimatförändringarna.
Ytterst oroande är också hur intensivt oljeindustrins lobbyister försöker dupera politikerna om möjligheten till en ”business as usual”, där användningen av fossila bränslen kombineras med så kallat ”negativa utsläppsstrategier” som bygger på fantasifulla idéer om att i enorm skala kunna avskilja och begrava koldioxiden. Att det så kallade ”föregångslandet” Sverige under 2017 slog nya rekord i både utlandsflygande och personbilsregistreringar illustrerar också det faktum att en omställning av produktionen måste kombineras med en radikal omfördelning av inkomster, förmögenheter och därmed konsumtion, som också lägger band på den extravaganta livsstil bland världens rikaste som står för en mycket stor del av utsläppen. 

Även för världens ännu alltför socialt isolerade klimatrörelser som ändå planerar för nya globala klimatmarscher den 8 september återstår det att finna nya vägar att bygga de mycket bredare allianser och massaktioner i den gemensamma kamp som krävs för klimatet, jobb och rättvisa.
Vi i Rättvisepartiet Socialisterna instämmer givetvis i Staffan Laestadius slutsats att några ”demokratiska välfungerande stater” måste ta ledningen, med det nödvändiga tillägget att en sådan omställning för att lyckas kräver en demokratiskt utarbetad och planerad socialistisk ekonomi, där behoven ersätter profitjakten genom ett samhälleligt ägande som garanterar full demokratisk kontroll av banker och storföretag.
Desto mer brådskande blir att det motstånd som kommer att provoceras till att växa i kamp mot kapitalismens kreativa förstörelse av planeten förenas i nya massrörelser av medvetandegjorda fackföreningar, miljö- och sociala rörelser.