Grekland eldhärjas av dödliga bränder

Publicerad av Xekinima (CWI Grekland)

Plats: Grekland Tema: Miljö, jordbruk och sjukdomar

Trojkans åtstramningar har inneburit en slakt på brandförsvaret. Resultatet: katastrofer likt denna blir svårare att åtgärda. (foto: )
Trojkans åtstramningar har inneburit en slakt på brandförsvaret. Resultatet: katastrofer likt denna blir svårare att åtgärda. (foto: )

Över 90 döda – inklusive barn – och nära 200 skadade, dussintals har gjorts hemlösa och en obeskrivlig förödelse av skogar och skogsmark. Detta är resultatet hittills av den största branden någonsin i Attika [region i Grekland nära Aten].  Antalet offer kan stiga då kroppar fortfarande flyter i land på stränderna – personer som försökte rädda sig själva genom att hoppa i havet. Och det är ännu inte känt hur många som låste in sig i sina hem men som inte kunde fly lågorna. 

På en eftermiddag slog åtminstone tre stora bränder fäste i Attika, totalt 15 i hela landet. Dimensionerna av denna tragedi påminner om bränderna 2007 där ett dussintal människor dog och många skogar brann i Peloponnese och Parnitha.
De samtidiga bränder i Attika-regionen, som bröt ut när temperaturerna var väldigt höga och vindarna starka, samt var och när bränderna startade, har lett till att många frågar sig vad som har orsakat en sådan förödelse. Ett av de drabbade områdena, Kineta, ligger intill Yerania-bergen där det fanns planer på att etablera en bauxitgruva. Förfrågan om att godkänna gruvan avslogs 2017 på grund av motståndet från invånarna i området och av myndigheterna för beskyddet av skogarna kring Yerania. Förödelsen av stora delar av dessa skogar kommer säkerligen att gynna gruvbolaget. 

Regeringen talar redan, direkt eller indirekt, om anlagda bränder. Premiärminister Tsipras pratar om ett ”asymmetriskt fenomen”. Men frågan borde vara: Är detta en tragedi orsakad enbart av att några få av någon anledning anlägger bränder? Kan regeringen rättfärdiga magnituden av skadorna genom att hävda att det är ett ”asymmetriskt fenomen”? Den verkliga frågan som borde ställas är: Vad gör regeringen för att skydda landet och dess skogar från såna här hot?
Oavsett vad som senare bevisas finns det en oneklig sanning: bristen på och nedskärningarna mot såväl brandmän som skogsvårdsmyndigheten i såväl mänskliga resurser som material. Detta har inneburit att responsen från brandförsvaret står inför större svårigheter, om inte inför en omöjlig situation.

År 2007 protesterade brandmännen mot att 29 procent av tjänsterna inom brandkårerna inte var täckta samt att delar av utrustningen och brandsläckningsmaterielen var förlegade och defekta.
Under den senaste stora branden år 2007 skadades brandbilar på väg ut för att släcka bränderna, med hål i brandslangarna och brister i brandmännens skyddsutrustning.
Elva år och flera åtstramningspaket senare pådyvlat av Trojkan (EU, IMF och Europeiska Centralbanken) har det blivit ännu värre. Brandförsvaret har påtvingats årliga nedskärningar.

Hur katastrofal situationen än må vara är det värt att nämna en hoppfull aspekt: den stora solidariteten och viljan att hjälpa till som hundratals har visat; skogsskyddsgrupper bestående av volontärer, som inte har fått några resurser av staten, som bildades för att hjälpa till att släcka bränderna jämsides med brandmännen och skogsväktarna.
Uppmaningar har gjorts via sociala medier för att ge olika resurser åt de som har drabbats av bränderna, och uppslutningen var massiv. Läkare erbjöd sig frivilligt att behandla de sårade, och veterinärer och djurrättsaktivister tar hand om husdjur och vilda djur.
Från denna våg av solidaritet behöver vi steg för steg återfå vår kollektiva styrka och återigen äntra kampens arena för att få ett slut på den politik som har lett till denna tragedi; att helt och hållet omvandla det system som ställer bankernas och storföretagens vinster över våra liv och miljön.