Planeten på tröskeln till en växthusvärld?

Publicerad av Arne Johansson

Tema: Klimat, miljö och sjukdomar

Med nuvarande utveckling går vi mot 3-4 graders uppvärmning. (foto: )
Med nuvarande utveckling går vi mot 3-4 graders uppvärmning. (foto: )

Få klimatinlägg har fått ett så globalt mediagenomslag som den artikel av 17 av världens ledande klimatforskare som den 6 augusti publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), där dessa varnar för att planetens uppvärmning kan vara mycket närmare den kaskad av tippunkter än man hittills har räknat med, där naturens egna självförstärkande mekanismer kan accelerera den globala uppvärmningen till en apokalyptisk växthusvärld som inte längre kan hejdas.

Till uppmärksamheten bidrar givetvis sommarens väckarklocka i form av historiskt oemotsvarade värmeböljor med svår torka och många stora skogsbränder i norra halvklotets barrskogsområden. 

– Det finns ingen vetenskaplig konsensus ännu, men i de samtal som jag har med kollegor runt om i världen är känslan att förändringarna sker tidigare och snabbare än förväntat. Att vi vid en höjning av medeltemperaturen med en grad ser större konsekvenser än vad man tidigare hade förväntat sig, säger den svenske professorn Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center, som är en av undertecknarna, till Dagens Nyheter.
Enligt Rockström kan vi vara så obehagligt nära ett mardrömsscenario där uppvärmningen inte längre kan kontrolleras som 0,5 °C från en planetär tröskel inom bara 10-20 år.

Fokus i kllimatforskarnas PNAS-artikel ligger på denna akuta risk för att ett tiotal självförstärkande biogeofysiska återkopplingar (feedbacks) till den uppvärmning som orsakas av mänsklig aktivitet kan knuffa världens biosfär, klimat och samhällen (the Earth System) över en tröskel, där en uppvärmning med 4-5 °C inom 100-200 år inte längre kan förhindras, även om utsläppen minskar. Att en höjd havsnivå med 10-60 meter då skulle tvinga fram en evakuering av alla världens stora kuststäder och floddeltan vore bara en konsekvens. Därmed skulle världen också skakas av biologiska, ekonomiska, sociala och politiska katastrofer.
– Stora delar av planeten skulle göras obeboelig för människor, varnar studiens huvudförfattare Will Steffen, professor vid Australian National University.
Enligt MIT News den 31 juli varnar andra forskare för att den dödliga kombinationen av hetta och ånga kan göra även den nordkinesiska slätten, som är en av världens idag allra mest tätbefolkade regioner med 400 miljoner invånare, närmast obeboelig redan i slutet av detta århundrade.
Frågan är vart de skulle ta vägen, då inga delar av världen kommer undan svåra konsekvenser mycket snabbare än så?
– Om vi får den här typen av somrar två-tre år i rad, då kan det svenska jordbruket slås ut, varnar Johan Kuylenstierna, professor vid Stockholms universitet och vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
I PNAS-artikeln listas tio naturliga återkopplingsmekanismer, varav vissa leder till en abrupt förändring vid en kritisk tröskel. Tinande polarisar, glaciärer och permafrost, relativ försvagning av både landområdens och oceanernas kolsänkor, ökad bakteriell aktivitet i oceanerna samt skogsdöd i både Amazonas och barrskogarna är några. 

– Vi tittar särskilt på tipping-elementen i det planetära maskineriet, som när en viss tröskelnivå har passerats en efter en kan förändras fundamentalt snabbt, och kanske oåterkalleligt. Denna kaskad av händelser kan tippa hela Earth-systemet mot ett nytt sätt att fungera, säger Hans Joachim Schellnhuber, chef på det tyska Potsdam Institute for Climate Impact Research.
– Vad vi ännu inte vet är om klimatsystemet säkert kan parkeras nära 2 °C över förindustriell nivå, som Parisavtalet föreställer sig. Eller om det när det väl har tryckts så långt, kanar utför mot en växthusplanet. Forskningen måste bedöma denna risk så snart som möjligt, tillägger Schellnhuber.
– Vid två grader kan vi vara vid en punkt där vi måste överlämna kontrollmekanismen till planeten själv, varnar Johan Rockström.

Då den ackumulerade koncentrationen av växthusgaser skulle värma upp planeten ytterligare, även om alla utsläpp plötsligt skulle upphöra, talar det mesta för att Parisavtalets ambition att helst kunna stoppa uppvärmningen vid 1,5 °C redan är överspelad. Vilka konsekvenserna kan bli redan vid 1,5 °C uppvärmning ska för övrigt FN:s klimatpanel presentera redan i oktober, inför FN:s årliga klimatmöte, COP24, som ska hållas i polska Katowice i december.
I PNAS-artikeln finns inga konkreta råd, annat än ”en fundamental omorientering av människors värderingar, jämlikhet, uppförande, institutioner, ekonomier och teknologier”.
Några positiva tecken säger de sig kunna se, men ”de tipping-punkter som leder bort från en växthusvärld har ännu inte nåtts, samtidigt som dörren till en stabiliserad värld kan vara på väg att stängas”.
Konkret föreslås en snabbt fördjupad Earth System-forskning, med kvantitativa analyser och modellstudier kring tre frågor: 
Riskerar mänskligheten att oåterkalleligt knuffa systemet över den planetära tröskeln? 
Vilka andra vägar är möjliga att gå, och vilka är deras risker? 
Vilka planetära förvaltningsstrategier krävs för att stabilisera the Earth System?